Utrikes-Nyheter.
Statsstrecket i Spanien.
Något fullständigare ehuru ännu högst
knapphändiga underrättelser föreligga om
det senaste statsstrecket i det olyckliga
Spanien. Enligt dessa lär förhållandet ha
varit följande:
Efter en inom cortes försiggången debatt,
som varat från kl. 2 e. m. till kl. 4 på
morgonen, förkastades af församlingen de
grundsatser regeringen hyllade, och det med
en majoritet af mellan 100 och 120 röster.
I anledning af detta nederlag inlemnade
Castelar genast sin afskedsansökan. Salme-
ron, som var den nu upplösta församlingens
talman, uppmanade då — sannolikt föran-
ledd dertill af en skrifvelse som han ome-
delbart efter Castelars afsägelse erhöll från
generalguvernören Pavia — ehuru förgäf-
ves Castelar att qvarstå vid: regeringen.
Ännu flera personer tillkommo nu, instäm-
mande i samma bön, men Castelar var fort-
farande obeveklig. Då, och innan försam-
lingen ännu hunnit utse en efterträdare, in-
marscherade ett kompani gendarmer i salen
och tvang på så sätt cortes att åtskiljas.
Pavia jemte hela hans generalstab och en
afdelning artilleri med till eld färdiga ka-
noner stodo utanför cortespalatset då den
upplösta församlingen lemnade detsamma,
Pavias statsstreck åtföljdes redan samma
dag af tillsättandet af en ny regering. Ca-
stelar egde icke mod att efter det misstro-
endevotum församlingen afgifvit- åter taga
regeringstyglarne i sin hand.
Statsstrecket hade således ej till syfte
att störta Castelar, utan tvärtom att undan-
rödja de hinder som ville ställa sig i hans
väg. Det är af egen fri vilja han icke-be-
gagnat sig af de fördelar detta ville och
kunde erbjuda honom, det är af fri vilja
han nedlagt regeringen. Om han emellertid
tagit någon direkt del i detsamma, om det
varit förut aftaladt mellan honom och Pavia,
det kan af de hittills ingångna knapphän-
diga underrättelserna ställas i tvifvelsmål.
Sannolikt, ja säkert, är dock att han måste
ha vetat af det på förhand och genom sin
passiva hållning underlättat utförandet af
detsamma. Redan flera dagar före cortes
sammanträde lära tidningarne ha innehållit
uppsatser, antydande att en militärisk inter-
vention, åsyftande upprätthållandet af Caste-
lars politik, vore ganska möjlig. Omfattande
militära försigtighetsmått hade ock blifvit
vidtagna och 14;009 man reguliera trupper
och 9,000 frivillige hade blifvit samman-
dragna i Madrid. Allt detta kunde natur-
ligtvis ej ega rum mot ministerpresidentens
vilja. Castelar, som insåg hvilka faror skulle
uppstå för fosterlandet om segern tillfölle
venstern, har derför sjelf antingen lemnat
sitt direkta stöd åt- statsstrecket eller åt-
minstone låtit förberedeicerna för detsamma
ostörda ha sin gång.
Den nya regeringen skiljer sig väsentugt
från sin föregångare genom den omständig-
heten att det federalistiska partiet, som om-
fattar mer än två tredjedelar af de för-
drifna cortes, alldeles icke är representeradt
1 densamma: Deremot består den nya mi-
nisteren till en del af den förre kung Ama-
deos ministrar och är således så litet fede-
ralistisk som möjligt. Konseljpresident är,
som bekant, generalkapten Serrano, her-
tig de la Torra, segrare vid Alcolea och
Spaniens regent under åren 1869 och 70.
Man hör honom ofta misstänkas för att vilja
uppträda såsom förkämpe för den af honom
sjelf fördrifna kungafamiljen; men hans fö-
regående hållning—ger ej det ringaste stöd
för ett dylikt santagande.. Sagasta är den
som fått utrikesportföljen om hand; han är
en man som genom sina egennyttiga sträfs
vanden förut gjort sitt land mycken skada,