EPP Te. måtte bete tent ke rant fn AR
Pretendenten till regentskapet i
Fygankrike.
Det fnns i Frankrike en person som an-
ses hysa den största beredvillighet att vid
förekommande fall åtaga sig bestyret attre-
gera Frankrike intilldess att det blir defini-
tivt förklaradt för monarki igen och grefven
af Paris blir konung. Denna person är
nämda grefve af Paris farbroder, hertigen
åf. Aumale, En i den frånska politiken för
dågen så framstående man tro yi det skall
intressera att närmåre lära känna, och derför
meddela vi ur en utländsk tidning följande
pikanta skildring åf honom: 4
Hertigen af Aumale- har. blifvit utnämd
till direktör i L Academie des sciences,
arte et bellös-lettres iBosangon. Her-
tigen har, som bekant, alltifrån sin åter-.
komst till Frankrike blifvit öfverhopad med
ynnestbevis. af allä slag. Man påstår att
han hade 1;800,000 frank i ränta. Kamma-
rens beslut, som återgaf 40 millioner till
familjen Orleans; har- ytterligare förbättrat
hans redan förut lysande ekonomiska ställ-
ning. Dessa millioner voro skulder till Or-
leans, och derom är intet att säga, men till-
fället var just icke lämpligt för deras ntbe-
talande. Prinsen med bröder och nevöer
hade åtskilliga hinder att-bekämpa från-sty-
relsens sida innan de fingo tillstånd att åter-
vända.
Thiers yttrade: 4Ha vi icke nog med svå-
righeter ändå? Är det klokt att skaffa sig
en kel familj pretendenter på halsen? Fa-
miljen lofvade att hålla sig från politiken;
att göra som kaplanen på Fernay, afvakta
det gynnande ögonblicket. . Det dröjde icke
länge förrän två medlemmaraf familjen Or-
leans blefvo valda; de lofvade att icke in-
taga sina platser; det var ett uppbyggligt
skådespel. Det språng stafetter; nej, am-
bassadörer mellan dem och Thiers, Hr de
Broglie var en, om jag ej misstar mige-Snarb
atjemnadeg plit som var kantiBt; Allmale