Charles Perraults sagor med teck-
ningar af Gustave Dore; öfversättning; ut-
giften af Julius. Humble. Stockholm, Em.
Girons förlag. Pris bunden 15 rdr,
Ett praktverk för salongsbordet med 41
teckningar af Dore. Öfversättaren-utgifva-
ren anger i sitt företal hurusom han för sin
öfversättning till en del lagt P. O. Bäck-
ströms arbete Svenska Folkböcker till grund.
Texten, föregången af en teckning af Charles
Perraults lif och verk, synes vara omsorgs-
fullt arbetad; teckningarne äro naturligen
öfver allt beröm, och förläggaren skall troli-
gen gå i land med sitt vackra, ehuru må-
hända riskabla företag. Dessa sagor äro
inga nyheter, ty vi ha alla läst dem en gång
och nutidens ungdom känner väl till Prinses-
san i den sofvande skogen, Tummeliten,
Askungen, Mästerkatten, Blåskägg, Den lilla
rödhättan och. flere, men utgifvaren synes
mera hafva ämnat arbetet såsom en rent lit-
terär produkt, en öfversättning .af Charles
Perraults Contes till nöje för den litterärt
bildade fpubliken, hvilket äfven framgår af
den omständigheten, att utgifvaren begagnat
ett halfnytt stafningssätt, det der om boken
varit ämnad för-barn, vore högst opraktiskt
och skadligt, då derigenom ett förargligt
tvifvel om skolans rättstafningslagar hos
dem skulle uppstå. Vi rekommendera detta
särdeles vackert utstyrda arbete, hvilket onek-
ligen tar priset bland julklappslitteraturen,
oåfsedt det värde detsamma eger såsom litte-
rårt minnesmärke från Ludvig XIV:des tide-
hvarf.
Egron Lundgren. Lediga stunder i
främmande land. Utdrag ur dagböcker och
bref. Samma eleganta skildrare, samma fina
konstkämnare, som aldrig behöfver förgäfves
leta efter det riktiga uttrycket för hvad han
i det eller det ögonblicket känner sig hän-
förd af, samma måttfullhet i förtjusningen
och fulländning i bilden träder oss här till
mötes; liksom i de båda föregående skildrin-
garne af denne konstnär och författare. Men
här är dock ett plus som blir läsaren en an-
genäm -öfverraskning. Hvad -man nemligen
i föregående delarna någon gång saknade
var just berättaren sjelf och denne är nu.i
Lediga -stunder närvarande personligen,
yttrande sina känslor, sina tankar om hvad
han ser och hör. Läsaren finner i honom
ett rent, ogrumladt, någon gång santreligiöst
sinne, hvilket icke blott såsom ensidigt färg-
och formsinne ser till ytan af tingen, hvil-
ket är så vanligt och alls icke onaturligt
hos dem som tagit till hela sitt lifs uppgift
att afbilda hvad ögat uppfattar såsom skönt,
utan det finnes en menniskovänlighet under
det eleganta talet och en känslighet bakom
det lekande skämtet, som gör att läsaren
känner sig intagen af författarens personlig--
het. Följande yttrande af författaren må
tjena som antydning om hans .verldsåskåd-
ning på samma gång det låter påskina, det
förf. äfven haft sina Wanderjahres och att
hans väg ej alltid varit så rosenströdd, som
man efter läsningen af hans glada dagböcker
är böjd att tro, och har förf. troligenfmed en
annan onämd tänkt my sorrow is my eastle
och gömt de bittra minnena i någon mörk
vrå, dit ingen får komma. Jag åtminstone
vet, säger nu förf., att det svåraste prof
mitt tålamod har-haft att bestå var min tru-
badurtid; jag kallar så: den tid, när jag
skickades från slott till slott i England, tills
jag kom till sjelfva drottningens borg. Det
var hemskt som i den förtrollade skogen och
jag andades icke lätt, förrän jag liksom såg
ljusning emellan träden och till slut åter var
i det fria. Sådana afvägar kunna ändock
kanhända vara nyttiga. De kunnatjena som
ett slags bittra piller för att rensa bort mån-
gen fördom, mången inbilskhet, eller som en
gymnastik för styfhet. Med böjlighet kan
man krångla öfver många hinder här i verl-,
Iden och för en sjöman är det ju godt om j
han pckså lärt sig kryssa i matvind. När
jag skrifver om allt detta, är det endast för
I att göra mig reda för de händelser, som
fört mig. till min egendomligt okeroende
I ställning, ty sådana betraktelser kunna icke
I tjena till någon ledning för andra på deras
I banor. Anna mindre kan jag gifva direkta I.
råd. Ett skulle jag dock vilja gifva, nemli-
gen att man bör vara tacksam. för alltsåsom
I för Guds gåfvort, Ta
Författaren är dock med allt detta målare
och konstnär alltigenom,
Tiden är tråkig, tiden är käringaktig, tiden
är opoetisk;- heter det här och hvar. Detta
missnöje .med det bestående och denna lik--)
giltighet för hvad som rör sig inom stats-
och samhällslitvet är så vanlig hos de bil-
dande konsternas idkare, att man icke mera I
räknar dem det tilllast utan anser det vara
en väsentlig beståndsdel i en konstnärssjäl
just denna likgiltighet för alla de frågor som
röra sig på djupet och till hvilkas lösning
fordras sinnen af mindre känslig;natur än
konstnärernas af det stränga fan iarbetet:
nervösa hjernor, mltp RANE ND
Det är dock ett obeskriflist behag attfrån
alla eldfängda och ettriga frågor få följa
förf. på hans lustvandringar, och det verkat
stillande att få se ini en natur så harmonisk; I
så Tfn så helienisk som författarens, och vi I
ära desto: täcksammare förde målningar han
gifvit oss här, som vi, hans landsmän, så
sällan få tillfälle att njuta af dem som hans
pensel frambringar. et är icke utan att
man är nog otacksam och anser det förf.
infriat en skuld till sina landsmän, då han
här lemnar dem tillfälle att för en obetyd-
lighet få tillegna sig ett helt galleri af hans P
kanske vacktaste målningar, ÖR
Tre häften kärrikatyrer föreligga. )
Krafs af Fritz A—n; pris 2 rdr, Krum e-
lurer af Conny, pris 1: 50 samt Karrika-
turalbum 1873 at T., pris 2 rdr. Kin-
kigt är. att säga hvilken af dessa samlingar
är roligast, Om man betraktar dem ur den
syhpurikten tro vi dock att den otvanstående
ardhingen bör anses såsom en klimax. Gran-
skar man dem åter ur annan synpunkt, :
j fästande sig vid teckningarnes finhet, sanning :
och konstnärliga värde, sätta vi, såsom här I
ofvan, Fritz A—ns Erafs, med sina mera
utarbetade, ofta typiska bilder, obetingadt i j
första ruimmet. Tecknarne äro. för öfrigt ,
välbekanta för allmänheten och snart skola :
väl ock deras här omnämda teckningar vara
dötsamina. — Att man skall unödgas leåt dessa f
sina nya bekantskaper, det är ju härvidlag :
ta T
ER nn RR RR