Uiverums bruk och til Yestervik kunna den
1 januari 1882 för trafik öppnas.
Sjukvården. Sundhetskollegium har
förordnat med lic. G. Nordström att under
ledigheten bestrida en första bataljonsläkare-
tjenst vid flottans härvarande station.
Utförseln af grufstöttor (pit-
preps). För någon tid sedan omtalade
vi — med behörig reservation — att, enligt
Vermlands Tidning, en ny lag skulle utkom-
mit för kolbrytningen i England; med före-
skrift, att inga grufstöttor finge vidare an-
vändas, som vore under 5 engelska tum i
lilländan, under det betydliga partier af en-
dast 3 tums pitprots nu funnes upplagda i.
de flesta rikets hamnar. — Vermlandstidnin-
gen helsade den nya lagen med glädje och
jubel.
Göteborgs Handelstidning har sedan för-
sökt att der på platsen få reda på verkliga
förhållandet, men förgäfves. Aktade män
hafva hört saken omtalas såsom sann af dem,
som borde väl känna till henne. Men desse
hafva, tillfrågade, ej kunnat lemna besked.
Under sådana omständigheter fann tidnin-
gen sig sig föranledd att söka närmare upp-
lysning i ämnet hos svensk-norskå general-
konsulatet i London, som -gifvit med telegraf
följande svar:
London den 16 december 1873.
Report about regulation of dimensions of pitprops
untrue; no such ordination known here.
General Consulate.
Underrättelsen om nya bestämmelser rö-
rande dimensionerna af pitprops är således
osann. Att uppgiften blifvit införd i Verm-
landstidningen för att inverka på inköps-
prisen hos skogsegarne är väl påtagligt. Det
åligger nämda tidning att uppgifva sin sages-
man, så att ryktets upphofsmän må varda
kände.
Svenska akademien firar i mor-
gon sin högtidsdag. med offentlig samman-
komst å stora börssalen. Akademiens di-
rektör för nu ingångna halfår är hr C. W.
Böttiger, som öppnar sammankomsten med
ett tal; akademiens kansler är friherre L.
De Geer. Minnesteckningen för året, öfver
Olaus Petri, är författad af hr W. E. Sve-
delius; n
Fernvägskartörnda på väggarna i
centralstationens Täntsal behöfva komplet-
teras; man saknar nämligen på dem en och
annan af de -sentst för trafik öppnade bar
norna. : Anordningen med dessa kartor är
förträfflig — blottfrie alltid följa med sin tid.
Bildande Hnst. Både Konstföre-
ningen och Föreringen för nordisk konst
hålla sina utlottnicWar om måndag.4
Kungliga dramatiska teatern.
I går uppfördes för en fulitalig tacksam
publik trenne lönge väntade nya stycken.
Det första eu fifransysk småsak, lätt ut-
kastad och med vanlig talang utförd. Hvad
rollfördelningen beträffar - torde några an-
märkningar framdvles komma att göras, då
vi ämnar utförligare bebandla gvällens ny-
heter.
Det andra stycket, ett svenskt öriginal,
var en fin psykologisk, så vidt utrymmet
medgaf, noggrantittörd analys, som vittnade
om ganska skarp blick i mennisko- i syn-
nerhet qvinnohjertits hemligheter. Detmot-
togs med odeladt bifall, och inropades de
spelande, som innehade hufvudrolerna, äfven-
som förf., hvilken sednare dock uppgafs vara
för teaterdirektionen okänd:
Till sist gafs en enaktskomedi af den väl-
kända firman Meilhac och Halevy: Stycket
var tilltalande, ehuru den korta intrigen
just icke alldeles ny; och hade hr Knut
Almlöf tillfälle att visa det hans uppfin-
ningsförmåga ännu icke är uttömd hvad
hans berömda gubbrolsfack beträffar: Vi
återkomma.
Kandidät Arvesen höll igår afton
i vetenskapsakademiens lokal det sista af de
6 föredrag han annonserat. Framställningen
utmärkte sig denna gång såsom förut för
mycken gsakrikhet, djupa tankar samt varm
fosterlandskärlek. Ämnet var enligt tillkän-
nagifvandet en lifsbild ur Norges medeltid.
Såsom bakgrund för sin målning anställde
talaren en betraktelse öfver en ofta uttalad
åsigt: att ett lands natur skapar folkets na-
tionella egendomlighet. Talaren påpekade,
att man just i vårt århundrade börjat sys-
gelsätta sig med att tyda dessa egenheter,
som den ena nationen har gent emot den
andra. Frågan vore derför af-vigt, Före-
läsaren ansåg dock ej att naturen vore den
faktor, som främst bestämmer ett folks egen-
domliga skaplynne.
Liksom den erskildta menniskan finner
sig bättre på ett ställe än på ett annat, och
derför, om valet står henne fritt, väljer just
den ort, som mest behagar henne, så trodde
ock tal. förhållandet vara med folken. När
den nordiska folkfamiljen invandrade, hade
derför hvarje stam valt den del af norden,
som mest öfverensstämde med dess skap-
lynne. Tal. gjorde sedan en jemförelse
mellan Sveriges, Norges och Danmarks olika
natur, samt visade huru dennå olikhet fann
sin motbild i folkiynnet. Särskildt skildra-
des Norges natur, huru den till det yttre
är stel och kall, men huru mången leende
utsigt visar sig, då man tränger längre in i
ländet. Så var ock norrmannens karakter,
till sitt yttre stel och stolt, men-i det inre
full. af poesi och värme.
Den bild ur Norges medeltids lif tal. fram-
AR LA OR N Ale 3 ock mun Rnnd