Jag återvänder till dig, ehuri jag icke är dig värdig! Och dock — 0, Gud I har jag för dig offrat mer än mitt lif, jag har för dig lidit hvåd hundra gånger värre är än dödent Ingenting har jag sparat för att skydda dig; ack! för din skull här-jag förlorat allt annat som var mig kärt på jorden! Alska mig, för himlens skull, älska: mig, hvad än må hända! Blott för dia skull -har jag syndat, blott för dig lefver jag ännu... Han tystnade, -öfverväldigad af sinnesrörelsen, innan hon ännu: i sin öfverraskning begripit hälften af hans ord, Med en häftig förskräckelse, som snart. öfvergick till en outsäglig förtjusning, såg hon honom bönfallande vid sina fötter och-hörde uttrycken af hans brinnande. kärlek. Först nu förstod hony att han led, att: grymmaj hemliga qval dolde sig under hans vanligen lugna och kalla yta. Hennes ögon fylldes af tårar; hon såg now sin bestämmelse i en annan dager än förr, och hon lofvade sig att blifva hans lifs tröstarinna och att aldrig svika denna höga uppgift. — Ack, jmylord, min älskade! behöfver jag väl försäkra er att hela min varelse tillhör er nu och alltid, och att er död äfyen måste blifva min? Lyckliggjord för en stund, tryckte han hårdt hennes hand och lät sitt hufvud sjunka mot hennes bröst, Fk x