Nytt i Bokhandeln. om insamling ap förvaring hå skogsträdsfrön, till upplysning för folket af Oskar E. Gyb ere Jägmästaro. — Stockholm, P. A. Norstedt Söner. Pris 35 öre. Bland småskrifter, som på senaste tiden lemnat pressen, intager denna ett ganska utmärkt rum. I ett särdeles lättfattligt språk lemnas här åt den fattigare befolkningen enkla och pålitliga anvisningar att göra sig till godo en förvärfskälla, hvilken hitintills hos oss i blott ringa mån blifvit beaktad. Det är en känd sak, att vi för våra skogssådder utifrån måste införskrifva ganska ansenliga qvantiteter skogsträdsfrön, hvarigenom årligen icke obetydliga summor gå ur landet. Detta är så mycket mer att beklaga, som vi sjelfva ega ett sådant öfverflöd på dylika frön, att vi icke allenast dermed skulle kunna fylla våra egna behof, utan äfven afsätta ganska betydliga qvantiteter för afsalu. i utlandet, der de nordiska barrträdsfröen stå i högt värde och äro mycket efterfrågade. Författaren, som är en bland våra skickligaste skogsplantörer, har insett detta, och det är just hans prisvärda bemödande j att afhjelpa ett sådant missförhållande, som föranledt utgifvandet af denna lilla värdefulla skrift, hvilken vi på det högsta rekommendera, synnerligen hos hushållningssällskapen och skolstyrelserna. Den enskilda företagsamheten skall väl också, såsom yi tro, härigenom få en väckelse att icke alltför länge dröja med att bringa en industrigren till stånd, när denna, såsom här är fallet, lofvar att utöfva ett så godt inflytande på den fattigare befolkningens välstånd. — Boken har i texten 13 goda träsnitt och föröfrigt en vacker utstyrsel, som hedrar förläggarnes sa cs 3 ; Naturvetenskap för alla. Andra serien: Skildringar ur Djuroch Växtverlden af Harl Buss. Sigfrid Flodins förlag. Pris 1 rdr 50 öre; Ehuru. :öfversättningen af detta arbete på långt när icke blifvit verkställd med den omsorg och, sakkännedom som, varit önskligt, kan man. dock lätt finna, att originalets inne: håll: måste vara af det alltför vanliga slaget; nemligen en utan stöd af verklig naturforskning. framkrystad, sentimental naturmålning, i följd hvaraf dess genomläsande icke efteri lemmar något synnerligeh angenämt intryck. Vi tro likväl att mången, i Hikhet med .den I välvillige recensenten i en af våra andra dagliga: tidningar, skall både beundra och finna sig uppbyggd af denna Naturvetenska I för alla; men för hvar och en med sundt omdöme: och med någon kännedom om naturen måste den dock i det hela taget förefalla blott. såsom ett innehållslöst pladder, och -folkupplysningens vänner skola näppeligem finna skäl att tillönska den lilla boken någon större spridning: — Vi hafva tillförene aldrig. hört talas om :Karl.-Russ och för oss är det också fullkomligt likgiltigt i hvilken del af verlden han först skådat dagsljuset; men af intresse skulle, det deremot vara att få veta hvarest han egentligen anställt sina egendomliga naturundersökningar; ty vikänna, sanningen att säga, ingen. fläck på jorden, med . undantag möjligen af de zoologiska trädgårdarna, der man, såsom hr Russ, på en och samma gång kan blifva i tillfälle att få höra ripans oroliga rop, horsgökens hemska bräkande läte och en hägers mäktiga krak! I det landet kunna också, såsom hr Russ påstår, ihsektslarverna flyga, en företeelse, som hitintills varit fullkomligt obekant för: zoologerna, hvilka icke heller förr än nu torde haft reda på att synen är flädermös: sens .mest utbildade sinne, samt att dessa senare djur hafva menniskolika händer. I det landet blifva derjemte flera slags eljest rädda djur utomordentligt tama, hvilket dock, såsom hr Russ påstår, berodde på hans eget: stillsamma . väsende. I detta hänseende får man läsa — sid. 350 — en särdeles uppbygglig bistoria. om rapphöns, som borde intressera, isynnerhet jägare, .I:det landet äro grodorna så skickliga, ,att de både flitigt, tyst och försigtigt, men rastlöst och flinkt rensa hela trädgårdar från maskar och sniglar, larvör. och puppor. I det landet blickade vattensländornas ögon emothr Russ med ett. nästan svärmiskt-uttryck. Der funnos -äfven bladluslejon, som grepo långbenadeodjur, och der kallas stinkflugorna för prydliga fjärilar, I det landet skynda blomsterälskarne ut för att gripa nyckelpigor och handskmärkerskor, hvilka derstädes äro den enda bot, som kån rädda deras växter, när slångbenade odjur infinna sig. I det landet är, näst hunden, intet djur utrustadt med så stor inbillningskvaft som geten, och dersbortröfvar stundom: katten andra djurs page för, att uppföda dem-som egna-barn; hvilket dock. lärer ske utan något mer, utr prägladt medyetande, I det landet bygger rödstjerten bo ofvanpå yäggur inuti boningshusen, och svalorua uppsamia flitigt sniglar, regnmaskar 0, 8. Vv, ur trädgårdarne och ur fårorna bakom plöjaren; I det landet hjelpar gråsparfyen menniskan att erhålla sin frukt; sin spanmål, sina blommor, hennes nödvändigaste och angenämpste lefnadsbehof. : I. det landet ätas skatorna, som erbjuda i sitt kött en af mycket folk värderad stek. I detlandet ätas äfven torn