Den engelske apitatorn Josef Arch, som specielt egnat sina kraftsr åt jordbruksarbetarne, har nyligen besökt Amerika, der han den 5 d:s uppträdde i Boston inför en samling . arbetarföreningar, för hvilka han höll ett kort, med stormande bifall mottaget tal. Han förklarade afsigten med sitt besök och lofvade att återkomma nästa vår, då han skulle qvarstanna fyra månader för att anställa en intelligent undersökning af förhållandena i Förenta staterna. Han talade vidare om en rammansvärjning, som i fjol egt rum mellan de mindre lanitbrukarne och herremän i England, och som ledde derhän att 2,000 arbetare blefvo afskedade. Men på en gång hade föreningarne sammanskjutit 36,000 rår, ingen af de afskedade elet det ringaste ondt och man vann till sist slaget. Om alla arbetere ömsesidigt ville understöda hvarandra i olyckan, skulle man kunna beskydda allt hederligt förvärf, och mot sådana skyddsföreningar inskrede icke myndigheterna blott man afhölle sig från politiken. Gladstone hade, sade han, redan börjat taga de arbetande klassernas ställning i öfvervägande och Bright hade till och med gjort talarens program till ritt, det nemligen att arbetarne skulle ha sin del af den engelska jordens afkastning, hvilken det kostar dem så stor möda att få fram. Arch sade att han vore mer än pvågonsin besluten att verka för utvandringen, på det att följden skulle bli den, att de för mycken jordegendom icke skulle få någon att odla den. (!) Han lade mycken vigt på att arbetarne skall uppfostras bättra och talade om en liten tidning som hade 100,000 prenumeranter och 400,000 läsare, och hvilken vore dessa sina lösares intressen helt och hållet hängifven och som derför borde hållas af folket, hvilket icke borde bry sig det ringaste om SstorborgarpressenX. Fastän de mindre landtbrukarne hade 96 representanter i underhuset, hade dock, sade hr Arch, ett lagförslag, som gick ut på att förbättra jordbruksarbetarnes ställning icke funnit ett tecken till understöd inom kam. maren, så hade herremännen de mindre landtbrukarne i sin makt, Mon tideraa skola förändras. Till sist uppmanade hr Årch på det enträgnaste arbetarne i Canada och de Förenta staterna att understöda sina transatlantiska bröder i striden för Yfolkets sak mot ett fåtals oförsynta herraväldes. Om folket icke ville skydda sig sjelft, funnes ingen som, ville hålla med det och på hederligt sätt föra dess talan. . Mil Arch har nu återkommit till Engand.