boiseriet. Orsaken härtill har säkerligen varit densamma som ned gobelinerna, att spara dem från förstörelse, hvilket säkerligen skulle hafva blifvit följden af ett längra dagligt begagnande af rummet. De kunna dock icke alls liknas med gobelinerna i afseende på dyrbarhet. De voro ock innan de uppsattes, då salen reparerades till Karl XV:s förmälning, betydligt förstörda, så att de måste mycket påmålas vid don då gjorda restaureringen. Do ligga nu i godt förvar och vänta på ett möjligt framtida användande och återuppträdande. Den bredvid detta rum liggande s. k. spegelsalongen beg gnas ock af prinsarne för deras lekar och öfningar samt till metsw vid frukostar och aftnar. (Middag äta de med sina föräldrar.) För att så kunna använda rummet, hvilket var behöfligt, är framför speglarne och hela den lyxudsa dekorationen satt en enda upp till taket gående skärm beklädd med fransysk tapet, och är golfvet belagdt med en tjock matta för alt skydda dess dyrbara inläggning. Rummet kan sålunda lätt återställas i hela sin förra prakt, när förbållandena det bjuda. Hvad åter beträffar de öfriga rammen af drottning Lovisas våning, så stå de till sina väggar, ty möblerna äro naturligen borta, i lika skick som vid konungens död, och torde åtskilliga år kommma att stå lediga; men det är godt att hafva desamma att tillgå, ifall så skulle hända, att enkedrottningen öfverlefde den tidpunkt, då yronprinsen sig förmäler, och att sålunda för hönom och hans gemål kunna lätt ställa dem i ordning utan större omkostnad. Det är derför omtänksamt af konungen att icke hafva. utbredt eig öfver större del af slottet, än han gjort. Öfverallt spårar man i hans arrangemangen klok omtanke, aktsamhet mot allt både gammalt och nytt, som kunnat och bort bibebållar, ingen oföretåndig slösaktighet, men värdighet och smak, med ett orå, man torde hafva svårt att få ett hära intryck af en bosättning i ett kungligt slott