hvilken de ej förmådde uppbära. I Berlin t. ox. uppstod på detta sätt en flerårig strid mellan inrikesministern och polispresidenten å ena sidan samt stadsfullmäktige å den andra; och ej mindre än sju särskilda gånger vägrade de senare att anslå medel för en ny organisation, derför att myndigheterna icke ville frånträda sitt yrkande att bibehållas vid rätten att stå i spetsen för brandväsendet. Såsom af bihanget nr 38 till beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1870 inhemtas, hadeöfverståthållareembetet i Stockholm redan den 25 mars 1858 till k. m:t inogifvit förslag till brandväsendets omorganpisorande; försatnlingarne vägrade anslå medel till reformens genomförande. K. m:t. förelade då öfverståthållareembetet att före 1860 årg utgång inkomma med nytt förslag; och öfverståthållareombetet anmodåde såväl direktionen öfver stadens brandförsäkringskontor som handelsoch ekonomikollegium att afgifva yttrande, hvilka förändringar ig föreskrifterna rörande brandväsendet vore erforderliga. Direktionen vägrade att sådant yttrande afgifva; kollegium begärde anstånd tills vattenledningen blefvo fullbordad; anstånd till 1862 års slut beviljades. Den 21 mej 1862 utlät sig kollegium, att endast några förändringar och tillägg uti gållande brandordning erfordrades. Sedan öfverståthållareembetet derefter förskaffat sig kännedom om brandinstitutionerna i Berlin, Köpenhamn och Kristiania, anmodade det, i Bkrifvelse af den 31 december 1863, stadsfullmäktige att för frågans utredning tillsätta en komit6. Den 1 april 1864 tillsatte fullmäktige denna komit6; hvilken den 27 augusti 1866 afgaf sitt förslag till beredningsutskottet, hvilket åter den 16 april 1868 återremitterade förslaget med hemställan om vissa förändringars vidtagande. Molifieradt förslag afgafe den 13 oktober 1868. Beredningsutskottet uppdrog åt tre af sina ledamöter att granska samt yttra sig öfver det modifierade förslaget; resultatet häraf blef ett motförslag, hvilket den 21 februari 1870 ingafs till beredningsutskottet och, med några modifikationer, af detta förordades uti den skrifvelse af den 17 mars 1870, jemte hvilken handlingarne till stadsfullmäktige ingåfvos. Att resultatet af alla dessa förslag och remisser blef 0, är kändt. Sedan dess lärer öfverståthållareembetet hafva för någon tid sedan tillsatt ytterligare on komitå för afgifvande af förslag till brandväsendets ordnande; resultatet af denna åtgärd är ing. obekant. I dessa dagar lärer för frågans behandling ytterligare en komitå blifvit tillsatt, om af öfverståthållareembetet ller af annan auktoritet, känner ins. ej. Af det anförda framgår likväl, att det här varit myndigheterna, som velat föra frågan framåt, och att det varit kommunalrepresenkationen — dels församlingarne, dels stadsfullmäktige — som utgjort det Ckonservaviva elementet4. Härmed vill ing. dock ej antyda, att de afgifna förslagen varit i allo antagliga, ännu mindre att de nu kunna, atan väsentlig omarbetning, ånyo framläggas. För sin ringa del anser han derför frågan böra ånyo behandlas till hela sin omfattning, bvartill hörer att afgifva fullständigt förslag ej blott till en brandkäårs organisation utan sill en fullständig brandordning. En tidsenlig brandkårsinstitution torde nemligen ej runna inpassas i en föråldrad författning. Utredningen leder, som man sett, till oestyrkande af det klander denna tidning lägen efter Palinska eldsvådan uttalade mot Stockholms stadsfullmäktige för beskaffenheten af brandväsendets organisation och materiel. Att-den förhandenvarande materielen illa: eller alls. icke nvändes, derför drabbar skulden deremot öfverståthållaren, som förer styrelsen öfver