Adolfs törg riknadt, eågo de öedati en karl hala sig ned på sammanbundna lakan; Han vägåde sig dock ej längre än omkring 1 å 113 aln fån fönsterbrädet förrän han klättrade upp igen och försvann i fönstret. Straxt derefter kom en Person pr samma fönster och halade sig ned på den Hopbundna läketien: Då gick en kout upp på dessa och karlen störtade ned och föll i mattin; Bars genast bort, hvart visste han ej: Från sämma fötistet nedkastade sig ytierligare två personer. Från ett af undre Vindsvåningens fönster märkte de nu en qvinna hänga, fasthållande sig vid fönsterblecket med venstra armen. De ropade åt henne att släppa sig ned och höllo mattan under. Hon släppte slutligen och föll tätt intill väggen; slog, emot. en tstående skylt och föll från deine i mattan, Under den tid hr Bernström böll i mattan märkte han ingen spruta vara 3 eller några anstalter för släckning utifrån g vidtagas. Kunde dock ej säga om vattensprutning börjat från Fredsgatan. Förvaltaren Björkman afgaf en med den föregående. öfteröhsstämrmande berättelse om hvad han vid det sorgliga tillfället varit med om öller iakttagit. Han ansåg klockan hafva varit omkring Ty 2 när de å Gustaf Adolfs torg varsnade elden. Hr Björkman hade bevittnat samma detaljer som hr Bernström, hjelpte denne att spränga porten och höll sedan jemte denne i mattan, som mottog de undan elden nedboppande menniskorna. Matten hade spruckit två gånger: Ingen brandpm käde Han gott spår af förrän efter det alla Pefsöferna från Vindsvåningarhas fönster kastat sig sed till gatan. Han antog såsom visst att en half timme åtgått dertill. Klockan skulle al!tså, enligt hans åsigt, ha varit 2 innan någon spruta kom till brandsetället. Hr B, kunde dock ej) uppgifva om sprutor under tiden kommit i gång på andra ställen än der han uppehöll sig. Ingeniör Ålruts, som är öfverstithållatens brandadjutant, förekallades slutligen för att redogöra för de åtgärder, hvilka i afseende på släckningen vidtagite. Hr A. upplyste, efter atsago af vakthafvande underofficeren vid rådbusvakten, såsom han uppgaf, att nämnde vakt blifvit allarmerad straxt efter kl. ta AA och 6 eller 7 minnter derefter hade vaktens spruta befunnit sig på Gustaf Adolfs torg — en uppgift, som på det aldra bestämdaste motsäges af bär ofvan anförda uppgifter och af hvad flera vid brandstället närVarande personer i detta och andra blad förut påstått. Straxt efter det sprutan från rådhuset anländt, skulle sprotan, som är ststionerad vid Hötorget, äfven hafva ankommit och börjat sitt arbete. Hr Alrutz upplyste — allt på underofficereng auktoritet, såsom man kan förmoda — att dessa sprutor blifvit ställda på Malmtorgsgatan, men stt slangarna ledts genom hufvudingången åt Fredsgatan — en uppgift som bestreds af flere närvarande, hvilka bestämdt påstodo, att sprutslangarna blifvit ledda genom stora inkörsporten åt Malmtorgsgetan och sedan, från gårdssidan, upp i huset (det var mot denna åtgärd, som hr kapten Palin gjorde avmärkning). Vid denna applysniog tycktes br Alrutz vara benägen att låta den förr antydda underofficerens uppgift falla, I öfrigt lemnade hr Ålrutz öpplysniogar om när de öfriga sprutorna anländt och huru de blifvit placerade. Till upplysning för poliskammaren uttalade han äfven sin åsigt om vattentillgåogen och den olika kraften hos eprutorna och vattenledningen. Summan af denna åsigt, hvilken han dock ej genom anförande af några fakta motiverade, var den, att vattnet från de brandposter å vattenledningen, hvilka kunnat komma ifråga att vid denna eldsvåda begagpas, icke förmått åstadkomma sådan släckning som hu med sprutslangar verkställdes. Den officielle representanten för hufvudsta: dens eldsläckningsväsende — hr Alrutz tår väl vid detta tillfälle betraktas som sådan — ansåg sig slutligen böra uttala ett omdöme om burn släckningen vid denna eldsvåda bedrifvits. I betraktande af de händelser som in träffade vid eldsolyckan i Palinska huset och de förhållanden som just dervid kommo i dagen — hvarom idag hela hufvädstaden möd:smärta öch hafm talar och hvarom hela landet med barm öch smärta skall tala i morgon — i betraktande af--de upprörande olyckshändelser, hvilka förorsakades af dentia vådeld och hvilka så lätt kunnat förekommas, om de bristfälliga redskaper, som för sådana händelser äro att tillgå, varit lätt tillgängliga och-blif: vit på böhörigt sätt använda — i betraktande af allt detta föreföll det verkligen ej så litet öfverraskande att från öfvecståthållarens brand: adjutant få höra uttalas det påståendet, att Sglåäckningen bedrifvits med energi, god omtanke och skicklighet. Det onda af hr Alrutz an förda motiv för detta hedrande vitsord v: det, att butikerna på nedra botten, boklådan m, fl. förblifvit oskadda, och detta är ju en stor fördel, anmärkte hav. Nästa polisförhör hålles i morgon, hvartill flera personer skola inkallas.