Bekanta män inom franska nationålförsamlingen. En korrespondent till engelska tidningen Daily News har lemnat en liflig skildring af franska nationalförsamlingens öppnande. Han inleder den med en teckning af scener och personer delsjå jernvägsstationen St, Lazare i Paris (derifrån de deputerade fara till Versailles), dels i ett botell i Versailles, hvarest ytterst. högern plägar samlas. Det skall säkerligen intressera att läsa några af dessa personalteckningar. Först skildras en hederlig, enfaldig, konsorvativ landtman. Derefter heter det: Eno man af helt annan prägel är denne lif ligt, gestikulerande, gamle horre med de mörka, gnistrande ögonen och grå håret. Öfverste Langlois förde med tapperhet sin bataljon nationslgardister vid utfallet från fästet Montretout, der han blef sårad, Då han skickades till Bordeaux såsom en af de deputerade för Paris, väckte den komiska häftigheten i hans gostikulation sådant uppseende, att han vid sitt första uppträdande i församlingen helsa. des med rop af: A Charenton! (Till Konradsberg); men trots sitt excentriska sätt, har den tappre öfversten gjort sig förtjent af lika mycken aktniog såsom deputerad som han åt njuter såsom so.dat. Der vid pelaren står sonen till en stor fader. Det är imellertid icko såsom astronom eller lärd som Etienno Arago åtnjuter anseende, utan på grund af sin ytterst voluminösa, klara barytonstämma. Då han talar på sitt vanliga sätt, tränger lju det at rösten till hvarje vrå af salongen; då han skriker — och det inträffar icke så sällan — kommer han pelarne att darra, Inbegripen i samtal med en engelsk journalist, gitter dor en man med djertva, skarpt markerade drag, med ett uttryck af lugna öfver djerfheten. Det är Henri Martin, historioskrifvaren; det fin nes icke mången dugligare man i församlin: gen, vare sig som författare eller historieskrifvare. För ett par, tre år sedan voro vi vane att höra mera talas om denne långe, muskulöse man än vi göra nu för tiden. — Jules Ferry inträdde först; på den politiska banan under kejsardömet, såsom deputerad för Pa ris och tillbörande-oppositionspartiet, och han vann, ett visst rykte genom den -häftighet, hvarmed han angrep Haussmann, Vid regemeontstörändrivgen: var han en af de mest framstående medlemmarne af nationalförsvars regeringen, och det var hans omtanke, mer än något annat, som satte Paris i stånd att hålla ut så länge det gjorde, utan att helt och hållet duka under för hungern. Då kommunen kom till väldet, var han Seine-prefekt och fick underkasta sig att af herrarne från gatan köras ut ur Hötel de Ville. Efter att i främmande land ha haft en diplomatisk anställning, är ban nu helt enkelt deputerad för sin födelseort, Vogeserna. Soepå den der herrn nära intill. dubbeldötrarne, som icke, alls .synes vilja ådraga sig någon uppmärksamhet. För mindre än fjorton dagar sedan fanns det knappast någon map) i HKuropa,.om -hvilken. man talade och, skrofmöra än, om honom ; men hans ryktbarhet var tillfällig, efemerisk och äfventyrlig, och mannen har åter trädt i skuggan. Denne herre är Chesnelong, den högeligen sangviniske tolken af gretvens af Chambord yttranden, ...Hvilka , egenskaper ens tarflig landsortsbo, sor genom fromhet och fläsk kontrakter svingat gig upp frän gin plats bakom disken till en plats i nationalförsams lingen, som han inonshar för att vara, ett me dium mellan Frankrike. och Henric af Bour bon — det ätrett af de problem, hvilzas löst ning skulle vark omöjlig utan en blick bakom kulisserna; Denne bleka man med de slappa dragen; de .rinnandeögonen och den tjocka hängande läppen är d6 Pressens6, på samma gång protestan tisk-prest-och-medlem af-nationalförsamlingen. Hos oss äro prester; och dvilbor; lika, i döt afseendet, att de äro inkompetenta att ropresentera sina medborgare: i. parlamentots urk franska nationalförsamlingon söps , Visssrligön: också inga damer, moå der finnas sekil ga prester. Hr de Pressens6 ären omtygkr pre dikantyooh fr ever dnatfört sfp liogsng tölpre: stol. har: Jan? Örat te Dun 7 Ean vara Säl talig. TY8t fåns en tid, dä han tycktes vända sig mot högra contero, men restauratiovens tillställningar drofvo honom tillbakaAfl. Fen., stern och framkaliada från honöfå ett brof tll biskopen af Orlean , hvilket ej var utan sin B tal omvigt fias en bötydltig sådan — både i fysiskt, finansiolt och poiri-ks bänoseende. — ivdenne, man mod: da grofsa tom marne och det breda-ansigtet: Leona Say, Han är bankdirektör och direktör för ott jrravägs: bolag och enman med: betydlig förmögenhet. I ett kaf6 å et-af hotellön i Versailles på träffar brefskrifvaren åter några deputerade, hvilka han skildrar sålunda: Gent bmöt mig, just på den plats der prins Leopold af Hohent zollern brukade sitta, sitter pu en man med välbildade drag, buskiga, sammanvuxna ögön -bryn .och-ett bestämåt, nästan vildt ättfyck i sitt ansigte, hvilket uttryck ännu mera förhöjes genom det korta; svarta skägg, söimn Böstickör hans haka, Just i detta rum har jäg hört skarpa, fördömande-ord yttras om just denne man, ty strängt lades det honom itill last ätt han hade brutit sitt ord och derigenom satt på spel både sin hedor och sina rättigheter såsom krigstånge. AUt-detta är nu försvun net och glömdt och Duerot dricker Sitt kaffe, -ander-det han pratar fisd hr de: Carayon, en f. d. öfverste vid smobilgardet — just dör samme som beklagade sig öfver att en gång den radikale prefekten i Lyon, då man hade inrapporterat att Carayons mobilsoldater voro marodörer; utfärdade den milda och trefliga ordern: Låt skjuta det der folket! Den mörke mannen med det vackra ehuru asketiska utseendet, söm sittör vid bordet bred wid, är vicomte de Meaux, Montalemberts svär. son, en af det klerikala partiets ledare, fana tisk isin tro på underverk och den gudomliga rätten. Ttrikes-Nyheter