oo SB
och fiskazbåtarnes kvita segel lyste så klart
mot den dunkelblå bakgrunden.
Endåst hafvets brus och fogelsången stör-
de den djupa tystovad, som rådde i denna
trädgård, särdeles på en skuggrik plats un-
der tvänne lummiga lindar, der luften fyll-
des af ötaliga blommors doft, och hvarifrån
man hade utsigt öfver den solbelysta viken.
Och här satt en Undine i sin ungdoms vår
.— hennes gestalt var så eterisk och poe-
tisk, sö Dante föreställde mig paradisets
englaväsen, eusr som de varelser, hvilka
Guido Reni i sina visioner såg sväfva öfver
himmelen, alltför lätta och rena för att med
jordiska färger kunna framställas. Skalder
och målare skulle ha älskat detta ansigte,
fastän de hvarken i verser eller på duken
torde kunnat föreviga dei Ty denna skön-
het var upphöjd öfver alla ord och öfver
all konst. , i
Pannan var bred, hyn påminnande om en
hvit törnros; endast på kinderna märktes
en svag skär rodnad. De stora ögonen be-
skuggades så af de silkeslena ögonbåren,
att de, ehuru dunkelblå, syntes nästan svarta,
Men hvad som förorsskade att denna uppen-
barelse stod öfver all diktkonsts framställ-
ningar, hvad som gjorde henneg skönhet så
obeskriflig, var det andliga elementet derhos,
hvilket syntes så herrskande öfver det sinn-
liga, som vore hon redan nu undanryckt de
lägre passionernas och de jordiska drifter-