hadö han kanske funnit, att om de framlemnade
skulle Mac Mahon draga sig mot Paris i still
för mot öster och dymedelst göra kejsarens pla
dm intet? Hvem vet! Stoffel var då, hvad ha
är än i dag, en ursinnig bonapartist. Kejsaret
eller; rätters, kejsaritnans och Bouhers plan fing
ej förhindras. Och, hvad mera är, man behötd
en seger, ett öppet slag med lycklig utgång, de
fordrade landet, det fordrades för dynastien
bästa; derför måste alla tvifvel om operationen
framgång häfvas, derför måste spelet vågas oc
allt sättas på ätt kort; Hvöm kändö väl ana at
allt skulle förloras! Så kan han ba tärkt. De
är ju dock möjligt att hans uppgift är sann ocI
att han ej med vett och vilja undanhållit depe
echerna från Mac Mehon. Hans utbrott emo
general Riviöre skulle kunna utgöra ett slags be
vis bärför.
Detta föranleddes at några uppgifter i den aj
general Rvidre utarbetade anklagelseakten,
hvilken .v.. men vi vilja låta de handlande pereo.
nerna i detta drama sjelfve tala, såsom en steno.
grafisk referent skildrar det.
Stoffel. Innan jag drar mig tillbaka vill jag
begära krigsrättens tillåtelse att besvara några
beskyllningar mot mig, hvilka blifvit gjorda i ans
klagolsöaktet:
Ordföranden. Jag kan icke tillåta någon dis-
kussion från ett vittnes sida. Ett vittne får icke
advocera, får icke rättfärdiga sig. Det har ett
framlägga och utveckla fakta. Om ni har några
Dya förklaringar att gifva, må ni göra det, med
vilkor att ni icke ingår på någon diskussion.
— Ja, men jag är anklagad för att ha undan-
hållit en depesch.
— Ni är alldeles icke anklagad här. Ni har
ett besvara mina frågor, icke att inlåta er på att
diskutera ett dokamöent som ni egentligen icke
känner.
— Men anklagelse ...
— Ännu en gång säger jag er — ni är här blott
ett vittne, har här blott att vittna!
— Således får jag icke frisiga mig från ne-
driga tillvitelser mot mig?
— Ni har håft ordet för att redogöra för de
fakta man fordrat.
- Jag tänker alldeles icke anfalla general Ri-
vibre, jag bhyscr för honom blott förakt och afsky
och delar i detta fall hela armåns känslor.
— Öfverste ! hejda er... jag ber er stt icke
tillägga ett ord vidare och befaller er att af-
träda. -
En stund derefter ropar ordföranden : inkalla
öfverste Stoffe. Deune framträder och ordföran-
den yttrar då:
I det ögonblick då jag för en sttönd gedan
sökte afbryta ert tal yttrade ni dessa ord : Jag
delar fullkomligt armåns känslor och hyser för
honom (general Rividre) blott förakt och afsky.
Erkänner ni att ni uttalat dessa ord?
— Jag har yttrat dessa ord.
— Ni erkänner: dem? — Ni vill icke taga dem
tillbaka?
— Då jag blilvit angripen så som jag blifvit
det...
— Ah! svara mig utun kommentarier ! Vill ni
taga dem tillbaka ?
— Jag kan det icke. Jag har känt mig skyms
fad, förtalad... jag har måhända gifvit ett väl
lifligt uttryck åt mioa känslor . . .
,— Detta är icke att tagadem tillbaka. Nihar
eit bevisa att edra ord ej innehålla en skymf.
Ordföranden låter derpå uppläsa ett par para-
grafer-ur strafflagen, som bestämma ett str:ff af
från 2 till 5 års fängelse för en dylik emädelse.
Derefter dikteror han till protokollet: Herr öf-
verste Stofel, vittbe, här inför Krigerättan uttalit
följande-ord (han-återtpprepar här Stoffels ytt-
rande). -Tillfrågad af ordföranden om han ville
fasthålla vid dessa ord, eller om han ville för-
klara dem, har han svarat ..
Stoffel, afbrytande, Ni har icke frågat mig om
jag ville förklara dem.
Ordf. I eå fall afbryter jag min diksamen till
protokollet och begär att ni förklarar edra ord.
— Jag Kar ingen annan förklåriog än denna:
Jag är anklagad att ha undankållit en depesch...
— Det är just den förklariagen som jag ej kao
tillåta. Er förklaring får icke röra något anvat
än betydelsen at ordep förakt, afsky, af hvilka
ni begagnat er.
— Min heder har blifvit angripen, dev är na-
turligt att jag tillåtit mig väl lifliga uttryck.
achaud, Bazaines advokat, erhåller bär till-
stånd att vända sig till Stoffel och han säger:
Om hr Stoffel vill tro mig, skall han ångra
de alltför lifliga ord som undsluppit hopom och
taga dem tillbaka. Man får icke glömma att, en
embetsman har en ställning. som måste aktas.
Ordf. Omhr öfverste Stoffel följer ert råd,
skall saken betraktes bBåsom aldrig skedd:
Stojffel. Jag bar alltid ansett som en barnslig-
et...
— Tillåt mig-— säger ordf. strängt — detbandlar
icke om barnslighetsr! Jag frågar eder om ni
vill ta edra ord tillbaka.
. — Jag kan icke förneka ett uttalande som
jag gjort: sv 7
— Nog! icka ett örd mera... Sekreterare!
Anmodad att tagå sina ord tillbaka, bar öfver-
sten förklarat sig helt och hållet fasthålla vid
dem.
Här elutar:denna dramatiska episod ur Bazeine-
ska rättegången.
Stoffer kommer emellertid med anledning af
len 4 november att inställas inför tvenne dom-
stolar: inför, en krigsrätt, emedan hav undan-
båilit de -omnämda depeecherna, och inför ex
nivildomstol för smidelserna mot genera! Rividre.
Ivad straff som kan komuwa att ådömas. bonom
ör det företa är ej lätt att säga, man säkerligen
för han några års fängelse för det andra. Hans
vittnesmål och habs uttalanden ha således varit
Jyckebringande för honom tjelfj men för Ba-
;aine.ha de varit ett stöd. Han står åtminstone
från anklagelsen att ha vållat olyckan vid
edan. i r i
nn
os E-BOK