sålunda. Hvad omröstningen om talmansbefattnivgan vidkommer, synes det att hela venstern afhållit sig från att rösta, och om man utgår från det antagandet — hvilket otvifvelaktigt är sant -— att bonapartisterna röstat med högern i denna sak, ger denna omröstning ingen måttstock för Partiställs hingen i de stora och vigtiga frågörta. Den andra omröstningen gaf Keller ingen visshet, ty man vet ej på hvilkens sida venstra centerns olika fraktioner ställde sig. Det blir väl ej förr än då den verkliga princip-striden kommer före, då konstitttionsfrågan kommer å bane, som man kan vänta att få en klar blick öfver de båda hufvud: partiernas verkliga styrka, Det berättas att Thiers skall vara missnöjd med att man vill förläna Mac Mahon ett slags suveränitet och att han derför arbetar på att stifta en koalition mellan bonapartisterna, venstra centern, den republikanska venstern och de radikale för att störta inarskalken. Hufvudfrågan, om republiken skall prozlameras, om den nya ordningen skall bli Privisorisk eller ej, är väl emellertid det somallena kan åvägabringa någon fasthet hvad partiförhållandena vidkommer. Times korrespondent, som anställer åtskilliga betraktelser öfver dessa och de framtida utsigterna, anser att monarkisternas sträfvanden skola bli fruktlösa oaktadt-han å andra sidan icke tror på vensterns seger. Man skall få -seX, skrifver han, att partierna komma att få en sådan jemnvigt i:Kammasen, att hvilken lösning som helst blir 0möjlig och att hågon annan utväg ej återstår än att upplösa nationslförsamlingen.4 Men Frankrike är, liksom Spanien, ett öfverräskningarnas land. För få dagar sedan var ju monarkien det enda möjliga och man försäkrade att Mac -Mahon icke på nägra vilkor skulle gå in på en förlängning af sin fullmart: Nu arbeta. samma personer som gjort nyssnämda påståenden på en förlängning i 10 år och marskalken sjelf förklarar. att hen ieke går in på en kortare. Politiska svängningar. och omslag höra till ordningen för dagen; än försäkras det att Thiers inom kort skall stå vid rodret än från andra sidan ait Mac Mabon är viss om-seger: Journal disDebats, Kom för några dagar sedan slog öfver och blef monarkisk, har nt åter slegiv om och är till och med för republikanarne för radikal. Ochliksom pressen ena dagen tar ordet för ett, andra dagen för ett annat parti, så ock par.jerha sjelfva. : Döt är i korthet en vextan och en omskiftning söm det är lika omöjligt att följa på afstånd som i närheten. Mac Mahaons budskap föreligger nu i sin helhet i de utländska tidningarne. Första hälften af detsamma är hållen i temligei allmänna uttryck ogh meddelar egentligen ititet som kastar något nytt ljus öfver situationen. Andra bälften är så till vida af större intresskori den handlar om nödvändigheten af att på ett fastare sätt, än det närfärände provisoriöt gör, ordna regeringen. Denna döl lyder sålunda: Det fattas under närvarande förhållanden två mysket Väsentliga vilkor, nödvändiga för att kunna ge en säker borgen för det offentliga lugnets hållande vid makt, I kunnen;-m. b., icke längre låta regeringen umbära dessa garantier — hon saknar tillräcklig trygghet och auktoritet. Ingeh söm har den offent: liga makten om händer kan i längden skapa något godt, om hans regeringsmyndighet hvar dag kan bli gjord om intet. Hvårje statsmakt.måste garanteras tillräcklig varaktighet ifall-den skall rädda landet från utrigten till oupphörligt återkommande partistrider. En makt som hvarje ögonblick kan våra underkastad förändringar Kån garantera lugnet för i dag inen är alldeles icke i stånd att göra det för i morgon. Hvarje stort företag är då omöjligt, arbetet blir utan resultat och Frankrike, som längtar efter pånyttfödelse, stannas i sin utveckling. I förhållandet till utländska makter och i politiken är det icke möjligt att häfda den köngeäventa och fasta anda som allena förmår i längden väcka tillit och uppfätthålla dllör återupprätta nationens storhet. Emedan deg nuvarande regeringen saknar stabilitet, saknar hon ock ännu ofta det rätta anseendet och auktoriteten. Hon har ickö någon genom lagar tillräckligt tryggad ställning för att kunna taga modet från upproriska partier och förskaffa sina tjenare lydnad; Pressen hängifver sig oupphörligt åt öfverdrifter som skola sluta med att förderfya andan hos folket. De kommunala myndigheterna. förgäta att de skola vara lagarnes organer, och deraf kommer det att centralmaktön mångenstädes synes sakna representanter. I,.msoh., skolen komma ihåg de faror som hota och gifva samhället en stark ochvarsktig verkställande makt, som kan trygga dess.framtid och försvara det med kraft.4 Riksdagsmannavalen i Preussen äro nu afslutade ock resultaten äro i sin helhet kända, Följden af dem har närmast blifvit den, att partiställnitgen nu, när den jemföresmed den vid förra riksdagen; blifvit mycket förändrad tillvregeringens förmån. Visserligön han sdet:Klerikubs partiet vunnit 23 röster och Fortschritt-partiet 9 — så att det nu räknar 62 medlemmar — men å andra sidan har det nationalliberala partiet ökats från 123 till 159, det gammalkonservativa sjunkit ned till 10, medan det frioch det ny-konservativa partiet representeras af ungefär samma antal personer som förra riksdagen, eller respektive 33 och 21. Venstra centern räknar 26 medlemmar, po