ning än i marg och juni och till vida större än under flere andre af årets månader; dock ingick diskonteringen af årets vexlar häri med ringa belopp. Den utgjorde i Januari. . . rår 1,075,575. Februari .. 967,624. Mars .... , 1,742,246. April . ... , 1,051,932. Maj .... , 1,286,513. Juni .... 673,615. Juli .... 1,268.220. Augusti. .. 1,162,719. Septembar . , 1,825,337. Oktober .. . , 1,522,574. Här återkommer det vanliga förhållandet att under den första våroch den första höstmånaden våra handelsförhållanden haft större behof af diskonteriog än under andra månader. TImellertid fattas i Posttidningens tablå den vigtigaste faktorn för bedömande af frågan om riksbanken satt den dagliga diskonteringen på half rangon eller icke. Den faktorn är: beloppet af till. diskontering erbjudna vexlar. Om riksbanken skulle hafva af brist på medel nödgats tillbakavisa halfva beloppet af erbjudna goda vexlar, så har den satt diskonteringen på balf ranson. Dock är det ingalunda detta som i dessa spalter Varit klagadt öfver, liksom här al: drig ifrågasatts banketyrelsens goda vilja, utan våra anmärkningar ha gällt riksbankens åtgärd att medelst egen upplåning uppjaga räntan och dermed öka oron i sinnena, i stället för att utvidga sin tillgång på rörelsemedel genom sandra utvägar, som för detta ändamål stå banken till buds. Så länge det är så godt om fullgoda säkerheter gom nu, borde affärsverlden af riksbanken kunna erhålla mera stöd än den hittills fått och gom den skulle få om bankofullmäktige frigjorde sig från en hop gammaldags föreställningar och höjde riksbanken till dess naturliga ställning af en centralbank.