så mycket förmånligare vilkor, än dem statgtjensten medför — postverket hoppas finna tillgång på dugliga arbetare i de lägre och svagast aflönade graderna. Andra skäl anföras också, deribland det, att åt yngre tjenstemän, om hvilkas. stadga och pålitlighet icke alltid möjligt är att i förväg bereda sig all erforderlig visshet, ej bör år efter annat anförtros uppsigten öfver postr anstalter, af hvilka ingen är så obetydlig, att icke summan af de medel, som i assurerade bref afgå och ankomma, för år uppgår till mer än en million riksdaler, under det att för en af dem denna summa beräknas till 3 millioner, för en annan till 5, för en tredje till 7 och för en fjerda till 10 millioner. Då numera lönerna å stat och följaktligen pensionerna betydligt förökats, anser sig post styrelsen icke vidare böra tillstyrka kungligt bifall till ansökningar om längre tids tjenstledighet för posttjenstemän, som redan uppnått den ålder, att de vid afskedstagandet kunna komma i åtnjutande af pension å postverkets stat eller .å allmänna indragningsstaten — hvarför poststyrelsen slutligen tillstyrker, att den sökta tjenstledigheten må beviljas blott till utgången af innavarande år, från och med hvilken tid normalstaten för postverket kommer att vinna tillämpning. K, m:t har den 3 oktober, på grund af hvad poststyrelsen anfört, endast på det sätt bifallit ansökningarne, att den sökta ledigheten beviljas till utgången af innevarande år.