svaghet börja ett starkt könungadöme, som
åsyftar landets återöpprättelse. Man älskar
att sammanställa Henrik den femtes fasthet
med Henrik den fjerdes smidighet. Men om
någon hade rådt den sistnämde att öfvergifra
den fana, under hvilken det kämpades vid
Argues och Ivry, skulle han ha svarat: Fort-
faren att bära min hvita fana, den skall all-
tid föra eder på ärans och segerns bana
Man förebrår mig att jag ej tillräckligt skat-
tar våra soldaters tapperhet, och detta gör
man i samma ögonblick som jag står bered1
att anförtro dem det dyrbaraste jag eger;
man glömmer att den hvita faman är det
bourbonska husets och den franska armöns
gemensamma arffvedel. Jag missaktar ingen
lager som mitt fosterland vunnit! Gud har
i goda som i onda dagar varit vittne till
min tacksamhet och till mina tårar, om jag
än varit fjerran från Frankrike och lands-
flyktig. Frankrikes söner ha vist sig fo
sterlandet värdiga, men vi hafva ännu stora
ling att gemensamt utföra. Jag är beredd
ätt deltaga i dessa när man vill, men just
derför vill jag helt och hållet förblifva den
jag är: förnedrad i dag, skulle jag vara van-
mäktig i morgon.
Det handlar om ingenting mindre än
att återupprätta samhället på dess djupt
skakade grundval, att betrygga lagens
makt, att energiskt återföra välståndet i
det inre, att sluta varaktiga yttre alll-
anser, men framför allt att icke rygga till
baka för att använda kraft och styrka i ord
ningens och rättvisans tjenst. Man talar om
vilkor: har då den der unga prinsen på
lagt mig sådana, han, som försäkrade att
frivillig patriotism förde honom till mig och
som i hela sin slägts namn bringade mig
försäkringar om fred, tiilgifvenhet och för
soning? Man begär garantier: har man be:
gärt sådana af denna moderna Bayard under
natten till den 24 maj, då man gaf honom
det uppdraget att rädda landet, och hvars
hedersord såsom man och soldat hos alla
goda medborgare ingöt nytt förtroende och
bragte de dåliga till att darra?
Det är sant: jag har icke såsom han fört
svärdet för Frankrike på tjugd slagfält; men
jag har i 43 år bevarat orubbad den heliga,
mig anförtrodda underpanten på våra tradi.
tioner och friheter. Jag har således rätt att
göra räkning på samma förtroende, Min
person är intet, min princip är allt: så snart
Frankrike fattar detta, skall det vara slut
med alla dess pröfningar. Jag är den lots
som är nödvändig och ensam i stånd att föra
skeppet i hamn, ty jag ensam har denna
mission och auktoritet till att utföra den.
Brefvet slutar med att säga: Frankrike
kan icke gå wunder, ty vår Frälsare lskar
ännu sina fransmän, och när Gud har bes
slutat ett folks räddning, så vakar han äfven
öfver att ntförandets spira endast lägges i
sa händer, som äro starka nog att föra
len.
PARIS den 30 oktober. Niomannantskottet
öfverlade i går avgående grefven af Cham-
bords bref till Chesnelong. I dag sainlas
alla högerns grupper.
Journal de Paris aftrycker brefvet, djupt
beklagande dess innehåll, hvilken åsigt otvif-
velaktigt delas af dem som tillhöra samma
parti.
Gazette des tribunanx berättar att med-
lemmar af ett hemligt sällskap hafva blifvit
häktade i Autunz de hade för afsigt att hålla
markisinnan Mac Mahon, en nidce till pre
sidenten, fången som gisslan på slottet Sully.
PARIS den 81 okt. Venstra centern har
anhtägit en resolution, enligt hvilken den
anser det rätta ögonblicket för den konser-
vativa republikens definitiva konstituering
vara. kommet,
WIEN den 31 oktober. Enligt Neue freie
Presse skall grefven af Chambord på grund
af ogynsaåmma underrättelser om restauråtio-
nen hafva uppskjutit sin resa till franska
gränsen. Han Har icke kunnat förmås att
utfärda det af den fusionistiska underhand-
laren Falloux önskade manifestet.
NEWYORK den 30 oktober. Finanskrisen
i da staterna har förlamat exportimark-
naden,
Loo hbt