Ängfartyget Express förolyckande, hvatsin vi förut meddelat ett par korta notir ser, skildras nu till sina detaljer i norska tidvingar, Express, homma å Gotland och fördt af kapten Ahlström, atgick från Bergen i Norge Hörgonen den 16 oktober med en last år 2,100 tunnor fetsill samt ett parti annan fisk, med destination till Hamburg, Då ångr fartyget kl. 5—6ö på ö ä. hade kommit utanför Smörsund, bräcktes propollerazeln. Hvarje försök att manövrera fartyget med tillbjelp af maskinen var fåfängt, hvarför seglen tillsattes i hopp att iman kunde komma fram till Röde hölmarie. : Åvgfartyget ville emellertid icke lyda iödret, utan skar upp mot vinden och aref redlöst i nordlig riktning, till dess det kl. 10 på qvällen stötte mot Bömmelöns sydvestra udde, Böminelhuk, vid stark sydvestlig vind och hög sjö. Kort innan fartyget stötte giogo fyra man af besättningen och två fruntimmer i babords båt och kommo om natten till Langevasgs fyr. Då fartyget högg mot land, kom styrbords båt emellan och bildade en tillfällig bro, på hvilken det lyckades en man af besättningen att sprioga i land med Bä tross, som fastgjordes omkring ett klippblock. Härigenom lyckades också den öfriga besättningen att rädda sig, ehuru först efter oerhörda ansträngningar. Lotsen och den först i land: komne matrosen letade sig derefter i mörkret fratn till Bömmelhamn, der: de förmådde några män att försöka komma till strandningsstället i båt; då detta visade sig omöjligt, begåfvo de sig dit landvägen. De träffade de skeppsbrutne genomvåta och lidan: de af kölden, likväl beslutne att på detta sätt afbida dagsljuset, då de ej kände väg eller tig i trakton. De följdes nu åt till Bömmel: amn,. der lotsen och matrosen redan satt landthandlaren Ole Roeiersens menniskokärlek på ett hårdt prof genom att hos honom söka tak. öfver hufvudet, Denne man, som genom besöket af de begge skeppsbrutna såg sin nattro störd, Bäges ha mottagit dem med en allt anfint än inbjudande min och väl slutligen tilllåtit dem att kommn inom sin dörr, men nekat dem att få torka sina kläder tramför spi soln,. Då: den ene af de skeppsbrutne följande dagen insjuknade, bestod hela förplägningen i en kopp. kaffe och ett par små smörgåsar. Uader sådana omständigheter var det ej un: derligt att hr Rsiersen, då de öfriga skepps brutne kommo till hans hem, bestämdt förbjöd dem att träda öfver hans tröskel; .så mycket mer som, de sist anlände voro svenskar, enär landthandlaren Reiersövs begrepp om hvem som är. hans nästa endast ynes omfatta landsmän (lotsen och hans kamrat voro norrmän). Svenekarne måste sålunda åter bogifva sig ut på vVandrieg och kommo slutligen till ett par mindre bemedlade män, Sverker Larssen och Niels Andersen, hvilka egnade dem all den omvårdnad, de kunde åstadkomma; senare blef-det skeppsbrutna manskapet rikligen för: plägadt hos en annan norrman vid namn Kristian Hovlund. Vid afresstn skänkte kapten Ahlström den sistnämde on silfverdosa och de öfrige hvardöra en silfversked. .Kaptenens kassa; innehållande 800 preussiska thaler i silfver, ...hade liksom. allt öfrigt gått med ång fartyget till hafsbottnen. När dagen bröt in, IyDtog intet spår efter ångfartyget.