röstning skulle afhålla sig 25 bonapartister. För republiken rösta: 15 tillhörande P6riers parti, 50 tillhörande Sayska och 50 Picardska fraktionen af venstra centern, 150 af den egentliga venstern, 40 radikala, tillsammans 305... . Men dessa beräkningar, som ingalunda stämma .öfverens med de af.:oss i går efter Liberte meddelade, -ha det felet. att icke vara riktiga. -Högern, högra centern och .de som hålla sig till dem utgöra tillsammans icke 365, såsom fusionisterna här ofvan räknat, utan 330 eller 332. Af dessa äro dock 10 säkra. . Om de öfrige kan man dock antaga att de skola hålla tillsamman äfven om omr röstningen skulle gälla entegandet. af en absolut monarki. , Vidare skall väl sannolikt den Targetska gruppen bli de konusgske trogen, .så att. man kan ha att vänta 340 eller 342 ja för. monarkin. Längre skola de konungske troligen -ej. komma. Bonapartisterna tänker man vinna genom 1 2igrundlagsförslaget, hvilken lyder sålunda: Den ärftliga, nationela och konstitutionela monarkin är äterställd.4 Ordet monarki står afsigtligen der. i stället för ordet konurgadöme och detta för bonapartisternas.skull; Man boppas att de icke skola rösta mot monarkin utan åtnöja sig med att ej deltaga i omröstningen. Men inga utsigter äro för handen att.detta skall lyckas och man måste räkna. de utpräglade bonapartisterna till restaurationens. motståndare, Sådana ges det ungefär. 21; dertill komma. .5 som; äro osäkra. Osäkra äro, vidare kanske.15 af dem. som tillhöra Priers. parti och de som. bilda, öfvergången från detta parti till högra contern, äfvensom 5 generaler och högre embetsmän af venstra centern. Såsom säkra anses 90 Pårierister, 123 anhängare af Say och Picard, 148 medlemmar af den egentliga venstern och 35 radikale.. För . konungadömet skulle--alltså 342, mot detsamma 347 med säkerhet komma att rösta. . Osäkra äro ännu 35. Rösta de tvifvelaktiga bonspartisterna och P6rieristerna tillssmmans med republikanerna, något som synes vara högst sannolikt, då är fusionen besegrad. Man -ser emsllertid af öfvanståerde: att det ännu är omöjligt stt med, säkerhet förutse utgångeni.. De. kovtingske känna emellertid, liksom den stora allmänheten, alltmera den starka påtryckningen af. venstra centerns förklaring och många af dem, börja med tviflande blickar betrakta det företag hvarpå de. inlåtit sig. andra sidan göra de konungske,allt för att vinna snhängare. iMårga gåvger har i synnerhet Opinion Nationale omnämt att fasionisterna sökt dels med pärsvärdigheter, dels med guld muta medlemmar sf venstra centern. Vanligtvis är det väl icke skäl att mycket fästa sig vid sådana utsagor; fierTu uppges bestämda summor och till och med af en person-som. fordom varit så högtstående och nyligen stått i så nära förbindelse, med Broglieska ministeren, att hans ord våga tungt Enligt d-ssa uppgiftar lär : man bjuda 100,0007 frank för ett afhållande.. från omröstnivgen och 250,000 frank för en röst till förmån för köfrungadömet. Man kan ock meds. säkerbet vänta att de konungske i-sistaögonblicket skola göra allt för att draga öfverlöpare till sig. Deras tidningar förklara med. en öppenhet som man med, skäl skälle kunna. kalla fräckhet att alltnu befor på att kunna locka öfver så många konservativa republikanare som möjligt, och detta på hvilket sätt som helst. De framhälla ock på skamlöst sätt bur oklokt det vorg af dessa att binds sig för republiken innan då noga gjört sig reda för de stora för: måner konungadömet skulle kunna skänka dem! Men sådava medel äro sådana mål värdiga. Hvad beträffar de stämningar som inom de frätomailde regsringarae göra sig gällånde gnt emot företeelserna i Paris, säga visserligen fusjonistsrna att dessa icke äro gynnsamma för dem, ätminatone icke inom kabinetten, men hofven äro dem i följd af sina traditioner bevågra. Journal de Paris erknyter bärvid den anmärkningen att kabinetten gå Bbört, mer hofven bli stående — en tröstande tanke som mången statsmen icke utan intresse skall höra. Skulle det mot förmodan lyckas de kle,rikalt. legitimistiske att med sina konstgrepp och några få köpta rösters pluralitet införa Skonungslömet msd Guds, nådeX, så har man med all sanvolikhet att förvänta oroligheter i provinserna, Nya bekräftelser på den mot en restauration . ytterst fiendtliga stämning som räder der inkomma dagligen till Paris. Franska folket vill icke ha Henrik V och skall neppeligen icke mer än för en mycket kort tid låta påtvinga sig något mot sin vilja. Betecknande i detta hänseende är en berättelse från Gambsttas senaste rundresa i, provinserna. Efter en sammankomst med bönderna, vid hyilken han icke haft svårt att öfvertygk döm. om der SmoraliskåX omöjligheten. sf en restauration, framträdde en bonde till honom och, yttrade: SLaga. att. inte Henrik V-kommvur åter, ty eljest skola vi bli tvungna. att återkalla kejsaren för att jaga bort konungen.( Från Tyskland. Kejsar Wilhelm återkom den 25 på aftonen till Berlin från sin resa till Wien och mottogå vid stationen af en betydlig menniskomassa, som med lifliga hurrarop helsade honom välkommen från hans betydelsefulla i