Article Image
querna äro på sitt vis ganska skickliga are, men de kunna aldrig skjuta på ett rörligt föremål. Då jag skjuter en fågel i flygten och en hottentott ser det, kommer han alltid och tager min bössa, betraktar den först, sätter den sedan från sig med ett visst misstroende; han tänker att det ligger något. trolleri i detta gevär. . Deras klädnad består i en hud som, fästad om halsen, nedhänger på ryggen. Både män, och dvinnor hafva dessutom en mängd perlband och ringar af jern eller koppar om armar och fotlöder. De föra med sig en skål af ett sköldpaddskal att hemta vatten med, eller ock ställa de sig på alla fyra och dricka vatten som en hund. Damerna måla sig i ansigtet med frömjölet af röksvamp och bära detta färgämne med sig i en liten dosa af en art små sköldpaddor, den de ha hängande om halsen i ett snöre. Alla främlingar få här ett nytt namn, emedan infödingarne ej kunna uttala de. europeiska namnen. Hr Bergwall kallas Bobby och jag heter 4Cho Cho KoaobbX, hvilket betyder en man som fångar alla slags krypdjar. Namaquaerna äro särdeles ärliga, man behöfver aldrig frukta att de. stjäla något; endast man ser på en af detta folk, tror han att man är skyldig honom tobak och det eviga tiggeriet af denna vara är verkligen besvärligt. Då jag sätter mig på marken att preparera mina djur, har jag alltid en hel skock omkring mig; de öppna helt ogeneradt mina lådor, men taga intet; deremot begära de få allt, isynnerhet allt som är af metall, men nöja sig med om jag delar ut två knappnålar åt dem hvar eller nystar af litet tråd på ett papper och ger dem. Min nyckelknippa bar varit dem en stor frestelse; de betrakta kläderna, som jag har på mig, och begära att få hatten; rocken, västen, byxorna och skjortan. Då frågar jag om de vilja att jag skall gå naken som de, och då skratta de och finna att de begärt någonting, dumt. De vilja sälja allt; en man kommer till mig med en ödla och en möd en ingokt och vill stt jsg skall. köpa. dem, det vill säga: gifva en bit tobak derför. Då säger jag dem att jag kan taga sådana. sjelf, .så många jag. vill hay och då gifva dö för intöl Är det något godt fynd, ger jag dem en bit tobak eller köttet af em uggla, en: hök eller någon annan fågel som vi ej äta. Doe äta alla slags djur, . Då vi anlända till en plats der det. finnes bhottentotter, komma, de.alla, .män, qvinnor och barn, i högtidlig procession, gående, i gåsmarsch, bärande träskålar med mjölk, och man måste taga dem alla i handen; helsa dem god moro4 (god morgon) hvilken tid på dagen som helst, eljest är man högfärdig; och detta är här det störstå fel någon kar ha, Derpå sätta de.sig.på något -afståndd och vänta; bjuder man dem nu en bägare kaffe, det spad hvari köttet kokats,..eller gifver dem litet tobaky så får man. mjölgzen. Ger man dem intet, bära de sin mjölk hem igen. För. en gammal rock gaf sen. höttentott mig två mjölkgetter, men jag blef snart nödsakad att byta bort dem mot litet krutoch hagel, emedan min ammunition tagit slut och det ej fantis någon hvit maninärheten som jag.kunde få. något-af. Ensannan gång fick en hottentott begär till on gammal väst, Jag sade bonom, att om han sköt en bock och lät mig. taga: skinnet af den; skulle han äster, men det fans inga bockar i när! ; han gaf mig då ett beredt springbockskinn, men då jag ej var nöjd dermed, hemtade han dertill två vackra beredda kattskinn, och nu fick han västen. De trenne skinnen voro värda tia riksdaler stycket. Dagen derpå träffade jag samma man och sadätill honom att han förra da gen hade I mig på handeln och fått västen för alldeles för godt pris. Mannen skrattade och såg helt knipslug: ut, jag våg på honom att han tänkte: jaha, så skall man lura da hvita männen ! Ammubition är här mycket dyr;. för ett skålpund krut kan stundom betalas en oxe, värd 60 rikadaler, och för ett skålpund bly. en. hvit stratsfjäder, värd tio. riksdaler. Ettstearinljus två riksdaler fomtio öre, För ett skålpund kaffe kan man få en bock och för en gammal bössa en häst och en ko. Den mängd djur och fåglat söm träffas vid vattenplatserna är vörkligen förvånande. Fåglarne likna moln och flyga rakt i ansigtet-på betraktaren, om man en stund står stilla. För insektsfångst har denna tid, som här är viotren, varit mindre lämplig: Uader färden från Kofontän i Lilla-Namaqbalandet till Windhock har jag endast fångat tretusen insekter; men bland dem flera stora arter Buprestis, och det har förundrat mig att deras-fygtid infaller under vintern. För helsan är denna tid ganska frestande. På middagen hafva vi ofta haft 299 Cels., men på natten så stark frost, att min hufvudkudde , på, morgonen vafit dermedså öf. verdragen som om det snöat på honom. I Buschmanlahdet hade vi vid mildagstiden 409 Cels. och på natten 99 Cels. Jag bar dock haft helsan utom vid det tillfälle i Buschmanlandet, som jåg omnämt, då jag blef sjuk dels af öfveransträngning, dels af förkylning. Skinn af fåglar och mindre döggdjur samt ormar och ödlor har jag samlat i mängd. Min ormfångare har jag.tvås gånger förlorat under resan, men båda gångerna återfått den af hottentotter, som passerat vägen fram after nan hviltat kan tilana asnm att havia

30 oktober 1873, sida 3

Thumbnail