Utrikes-Nyheter.
. Från Frankrike.
Nationalförsamlingen kommer icke att sam-
manträla i förtid. På regeringens uppma-
ning har högern afstått från denna plan.
Det är således först i midten af november
som Frankrikes öde skall komma att afgö-
ras. Men det är icke utan att betinga sig
en fördel eom högern gjort denna eftergift.
Det är nemligen 13 platser som ännu stå
obesatta inom nationalförsamlingen och hvilka
således böra fyllas till dess hon samman-
träder: Men på högerns begäran har rege-
ringen medgifvit att blott två af dem skola
i november tillsättas. Det är inom depar-
tementen Aube och Seine-Införieur som val-
striderna denna gång skola utkämpas, Och
de ha redan tagit sin början. Monarki-
sterna göra allt för att tillkämpa sig en
seger om hvilken dock rtepublikanarne äro
viss
Föröfrigt är situationen temligen oförän-
Arad. Partierna sluta sig blott allt tätare
tillsamman för att liksom i slagordning möta
den kommande månadens tilldragelser. Re-
geringen har genom på telegrafisk väg utfär-
dade befallningar ålagt alla prefekter och
alla som inneha militärbefäl att infiona sig
på sina poster. Allt antyder att man an-
ser sig ha allt i ordning för kungadömets
införande, att ridån blott behöfver gå upp
för att dramat i rask scenföljd kan utföras
för verldens blickar,
Är då segern så viss som monarkisterna
och deras organer låta påskina? Eller, med
andra ord, ega verkligen de konungske röst-
öfvervigt inom nationalförsamlingen? Ty
härpå hänger allt. Frågan är svår, om ej
rent af omöjlig att besvara, ty omständig-
heter hvilka man ej på förhand kan be-
räkna kunna i sista stunden komma alla
kombinationer och beräkningar på skam,
Men se här hvad en korrespondent från
Paris till VInddp. Belge säger i frågan. Det
besvarar henne i viss mån.
För några veckor sedan sände jag er ett slags
mönsterralla öfver nationalförsamlingen, hvars
riktighet de senare händelserna ej ha jäfvat.
Några af de män, hvilka jag utmärkta som tvek-
samme, hafva sedan uttalat sig för republiken;
andra lära nu vara vunna för den konungska
mauövern; men frågan qvarstår i vid pass sam-
ma skick som förut. Mellan de säkre republika-
nerna och de afgjorde bourbonisterna står ett
femtiotal tvifvelaktige riksdagsmän. Och det är
dessa räkningen gäller.
Onyttigt. att säga er, att man under de sis för-
flutna dagarne skärskådat och ransakat dessa
herrar hvar för sig. Man har frågat dem och
fått mer eller mindre tydliga, mer eller mindre
jesuitiska svar. Tidningar hafva allmängjort och
offentliggöra ännu några af dem. Andra för-
blifva manuskript. Jag vill här gifva erutsla-
get af undersökningen.
För att få en konungsk röstöfvervigt, måste 40
eller 45 af det tveksamma femtiotalet förklara
sig för Henrik V. Skola så många göra det?
That is the question.
Enligt alla räkningar, alla öfverslag, alla gjorda
Iöften och förklaringar har venstera sju eller
åtta rösters öfvervigt, hvartill komma rösterna af
de fyra nyvalde i sjelfva Frånkrike och en från
kolonierna, Härtill-skulle man kunnat lägga yt-
terligare tolf röster, om icke regeringen, inveck-
lad i bourbonistarnas stämplingar, ställde det så,
att de lediga stolarne i nationalförsamlingen för-
blifva tomma, då den stora frågan afgöres
Dessa räkningar, det föreäkrar jag er, hvila på
den säkraste grundval. Men får man deraf sluta,
att det monarkiska företaget skall stranda i na-
tionalförsamlingen ? Nej.
När republikanerna endast hafva ett tiotal rö-
sters öfvervigt, men de sammansvurne äro vid
makten och beslutit våga allt, har man mycket
att frukta, mycket att vara på sin vakt emot.
Man skall i nödfall fortsätta att köpa röster,
såsom man redan gjort. Detta dölja bourboni-
sterna icke; de tvärtom skryta dermed, och de
åberopa som ursäkt Walpoles och Pitts skamliga
röstköp i England. De framhålla som föredöme
att Irlands: parlament efi gång lät köpa sig. Rän-
kerna läggas af män, som hafva till grundsats:
ne helgar medlen. Må man ej glömma
etta.
När man ej kan köpa en röst, köper man sig
en röstnedläggning eller en tillfällig frånvaro då
slaget står.
Brefskrifvaren säger vidare att en, blott
ep, inom regeringen är främmande för dessa
intriger, och det är Deseilligny, ehuru han
fyen är monarkiskt sinnad. Hvad beträffar
Mac Mahon, vill man i det längsta tro på
hans ärlighet och oveld. Man vet dock att
de klerikale. ha stor makt öfver honom ge-
nom hans gemål.
Emile Ollivier, som i tre-år bott i Pol:
ione vid Biella i norra Italien, har nu af-
rest med sin familj till Saint-Tropez i södra
Frankrike. Han efterlemnar i Pollone, skrif-
ves det, ett mycket godt minne. Alla höllo
af honom för hans godhet och anspråkslös-
Set, Han har begagnat dessa: tre åren i
Pollone; ill utarbetandet af en skrift, hvari
han vill söka rättfärdiga sitt handlingssätt
som Frankrikes förste minister under kejsar-
dömets senare tids Denna skrift är nu färdig
för tryckning.
Från Tyskland.
Kejsar Wilhelm och furst Bismarck vände
i lördags från sitt besök i Wien åter till
Berlin. Både i officiösa öch icke officiösa
tidaingar framhålles -i starka uttryck den
bjertlighet) som inträdt i umgänget mel-
Jan: de båda kejsarne och deras ledande stats-
i vilja här blott citera en, National