Småprat.
Fastän storm varit veckans lösen, måste
man dock benämna densamma en stille Uge,
hvad beträffar händelser som hon burit uti
sitt sköte, åtminstone för dem som befinna
sig å landbacken, och först och främst för
oss, som bygga (:) och bo i Sveriges glada
hufvudstad. Hvad den stormiga veckan ut-
rättat å det svallande haf, lerom ha under-
rättelser inkommit, och än flera lära väl
inlöpa. Spillror af master, kringflytande
vrak, se der hennes sogertrofter, och säkert
har mången modig böljans son erhållit in-
bjudning till Rans mörka salar.
Storm! Vid tanken på detta ord kan man
ej finna annat än att den förflutna veckan
stått som ett slags symbol af det som nu
föregår, hvarthän man kring hela vida jor-
den vänder sina blickar. Ty hvad hörer
man annat än storm eller åtminstone annal-
kande storm, det må nu varai den religiösa,
politiska, sociala eller — exzonomiska verl-
den, Låtom oss, i brist på annat snick-
snack, tala om dessa stormar. Den preus-
siska regeringens sammandrabbande med
presterskapet, ej är detta ett uttryck af
lugn! Den högmodige prelaten erkebiskopen
af Posen, Ledochowski, hvilkens uppstudsig-
het väl varit i säcken innan den kom i
påsen, som man säger, har, o tempora, 9
mores, blifvit dömd till 4 månaders fängelse,
och hans ännu styfvare medbroder erkebi-
2kopen af Köln har på en gång fått icke
mindre än sexton regeringsprocesser på hal-
sen. Lägg nu härtill den halfva bannlys-
ningsbulla kejsar Wilhelm till följd af detta
fått från den ofelbare i Rom och kejsa-
rens svar, gå kan man väl påstå att de
båda stormens andar, kyrkan och staten,
här inbjudit hvarandra till envig och att
stormen redan börjat.
I Frankrike stormar det ej mindre. Hvilka
väldiga sleg af orkanen att störta ned re-
publikens ek, hvars rötter redan hunnit
tränga ned i folkets bjertan, och på spetsen
af en hvit fana, buren af jesuiter, uppblåsa
en Suppblåstt bourbonsk halfidiot, grefven
af Chambord, hvars ätt sätter en ära uti
att Singenting hafva glömt och iogenting
lärtt, och hvilken hu kommer i grefvens
tid för att rädda det olyckliga Frankrike!
Vidare det sköna Spanien; har det ej te-
dan lång tid tillbaks liknat ett redlöst skepp,
drifvet bit och dit af stormen. Skall
väl den ädle Castelars dånande tyst! till
stormen och lägg dig ned!4 till böljan ut-
öfva sin verkan? Vi hoppas det bästa; men
hvem vet hvilza nya stormar och hvilka
nya blindskär detta statsskepp har att strida
emot innan det får löpa i hamn.
Danmark, detta land, på hvilket man fram-
för allt kan tillämpa det ordspråket: litet
på jorden, men stort uti ordenX, står ju ge-
nom folktiogets misstroendevotum mot
ministeren och kenungens derpå följande
upplösning af samma folkting nära revo-
lutionens rand, efter hvad de nationallive-
rala påstå. Således är det äfven der storm.
Det af mången förskräckligt utbasunade,
af andra för obetydligt ansedda sällskapet
Internationale går nu som en motvind genom
länderna och kan, koncentreradt, blifva en
storm af den mest fasaväckande art. Det
har nyligen i London och Hamburg låtit
utgå en proklamation, i hvilken det förkla-
rar att det verkar för en allmän politisk
revolution och ej tål att det blir sten på
sten qvar af tingens nuvarande ordning.
Att en ekonomisk storm gått öfver länderna
kan ej för någon vara obekant; de stora
kriserna i Wien och nu sist i Newyork stå
sågom eklatanta bevis på detta. Man må
dock ej tro, att denna farliga hvirfvelvind
redan gömt sig i vindarnes grotta. Nej,
tvärtom har den ännu mycket att föröda.
Vi viljaej dölja att vårt eget kära fädernes-
land redan börjar känna den ilande fläkten af
hans vingar. Redan börjar det blifva brådt
inom de allmänna penningverkop; der förut
ständigt varit det högsta öfverflöd, der börja
redan aktier falla — allt olycksbådande tekcen.
Vända vi oss uteslutande till vårt eget
kära land, så synes det oss eom det mån-
genstädes vore storm i faggorra eller oppo-
sition, om vi skulle begagna ett mildare
uttryck. En af statsrevisorerna — hvilka
åtskildes förliden vecka efter väl fulländadt
värf — lär snart framkomma med några
verkligt dräpande anmärkningar rörande armå-
förvaltningen och användandet af kreditiv-
medlen. Vidare kunde vi inregistrera brän-
vinsstormen, eller dot hos arbetarne i nä-
stan alla Sveriges städer på modet blifna
strejkandet mot krogarna, en isanning gan-
ska förståndig storm! Det gäller endast att
när de med god medvind lyckats öfversegla kro-
ÅR BB rr