Landtbruksakademien
höll i går afton sin ordinarie månadssamman-
komst, då chefen för statistiska centralbyrån,
medicinalrådet Berg, valdes till ledamot af
statistiska afdelningen efter aflidne lektör Tham,
Innan de för aftonen bestämda ötverlägg-
ningsämnena föredrogos, lemnade dr Hamberg
en redogörelse för af honom verkställda uns
dersökningar af de utaf professor Nathorst på
Alnarp insända prof på ostindiska rapskakor;
och framgick deraf, att dessa kakor, ehuru af
något bitter smak, hvilken också meddelade
sig åt ladugårdsprodukterna, likväl ej visat sig
innehålla giftiga ämnen i någon högre grad.
Det oaktadt syntes dessa kakor i följd af
denna halt af bittra ämnen böra anses olämps
liga såsom fodermedel, i synnerhet för slagt
jur.
Fiskeriintendenten Widegren lemnade en
öfverblick af nu pågående förarbeten till
åstadkommande af en fiskeristatistik, en sta-
tistik, som synes blifva af största intresse.
Detta ådagalades gensm åtskilliga sifferuppa
gifter från några af de provinser, hvilkas vatw
tondrag blifvit fullständigt undersökta af fiskeri:
tjonstemännen, och hvarest ordningsstadgar
för fiskets bedrifvande utfärdats, ett förhåls
lande, som redan egt rum i ett flertal af länen.
Huru pass betydande fiskerinäringen vore å
vissa orter ådsgalade tal. genom siffror. Så
upplystes, att strömmingsfisket från Kalmarq
trakten till Norrbotten inbringas under ett år
131.759 tunnor, hvilka efter ett pris af 20 3
25 rdr ju representera ett betydligt kapital.
Fisket i trakten af Karlskrona inbringade år
1870 ej mindre än 128.000 rdr o. g v. Huru
noggrannt man för öfrigt gått tillväga vid dessa
statistiska arbeten — såvidt noggranna upp-
gifter eljest vore möjliga att vinna — fram:
gick af en tablå, upptagande fisklägenas,
fiskarenas och deras biträdens antal, antalet
notar och garn, fiskebåtar o. s v. i skilda
län. — Om laxfisket meddelades, att detta
fiske, som bedrifves i 27 elfvar, lemnar en in-
komst af ötver 612,000 rdr årligen, olika för
olika år. Elfkarleby laxfiske, det mest bety-
dande i landet, gaf år 1872 en behållning af
44.000 rdr. Fiskodlingsanstalternas antal upp-
gafs f. np. utgöra 60—70 st.
Härefter öfvergicks till det 1:sta öfverläggs
ningsämnet:
Hvilken erfarenhet har man vunnit beträfe
fande användningen af de många olikartade
kraftfodermedel, som börjat mer allmänt
förekomma i handelh?
Professor Bergstrand redogjorde utförligt för
de kemiska beståadsdelarne i de skilda stagen
af dylika fodermadel samt påvisade dessas
större eller mindre praktiska värde. Professor
Arrhenvus och k. sekreteraren Odelberg yttrade
sig äfvenledes i denna fråga, den senare tram-
hållande drankens företräde såsom fodermedel
framför de flesta öfriga kräftfoder. — Prof.
Arrhenius omnämde den mångåriga erfarenhet,
som brukspåtron L. G. von Celsing vunnit om
fördelen att använda blandsädsgröpe och mäskad
potatis till utfodring, en erfarenhet, som äfven
hr Odelberg inhemtade på 1840-talet efter en
dansk. Metoden vitsordades lemna goda rex
gsultater, om än den icke blefve så billig, som
t. ex. utfodring med drank. -
I sammanhang härmed redogjorde professor
Arrhenius för ladugårdens tillväxt och förkofs
ran vid Väderbrunns landtbruksskola nära Ny-
köping, en redogörelse som daterade sig ända
från år 1855 och af hvilken framgick, att sko
lans föreståndares, direktör Goorgiis verksam-
het i nämda riktiing lemnat särdeles vackra
resultater.
Öfverläggningen öfver den 2:dra frågan:
Huru uppdrages skog lättast, säkrast
och. billigast?
öppnades af skogsstyrelsens sekreterare, jäge
mästaren Björkman, med en erinran om den
berättigade klagan, som allmänt förspörjes öfs
ver missvård med skogen och ringa eller inga
åtgärder till ny skogs uppdragande i den af-
verkades ställe. Af sådan anledning vore också
den nu uppställda frågan en fråga för dagen,
värd att beaktas isynnerhet äf de mindre hem
mensegare och jordbrukare, för hvilka skogen,
äfven med afseende å jordbrukets bestånd,
spelade en stor tol. Sedan talaren anmärkt,
att den uppställda frågan i korthet kunde bo-
svaras så, att .
skog uppdrages lättast genom s. k. sjelf-
88, d. Vv; 8: genom dvarlemnande af frör
rä
säkrast genom plantering, och
billigast genom det sätt, vare sig det ena
eller andra, som lyckas utan kostnader genom
uppbjelpande (efterbättring) af ärbetet,
ingick han i en detaljerad redogörelse för de
olika vilkor, som betinga användändet och bös
handlingen af fröträdsställning 1 barrskog.
Denna redogörelse skulle dock här bli för
vidlyftig att återgifva. i
Tal. slutade sitt föredrag med en mention
honorable till konungens befallningshafvandei
Vesterbotten för dess nyligen till regeringen
insända skrift om skogssköflipgen inom länet,
och betonade talaren hur önskligt det vore,
om flera länsstyrelser i likhet med den nämda
ville vidtaga den välbetänkta åtgärden, att
med stöd af 1805 års akogsordning:-förbjuda
skogens vidare anlitande å sådana skattekem-
man, der uppenbar missvård med skogen egde