ministören, gom visat sig vara maktkär och består af utbildade partimän, skall beqväma sig till att taga ett för landets inre förhållanden så lugnande steg som att afgå. De nationalliberala tidnirgarne i Köpenhamn, som nu tyckas hafva fått åtminstone det ena ögat öppnadt för ställningens allvar, hafva i något nedstämd ton uttalat sig för utskrifningen af nya val. Den kära ministören vilje de naturligtvis i det längsta behålla, äfven med den bestämdaste utsigt att dess obehag samt svårigheterna och farorna för landet derigenom endast skola ökas. Endast en tidning hafva vi sett våga försöket att förorda den vådliga utvägen — som för öfrigt är fullt öfverensstämmande med det för Danmark så olyckliga nationalliberala partiets handlingssätt i öfrigt — att regeringen, trots grundlagens 48 23, som bestämmer att finanslagen och anslagsfrågorna först skola af folktinget behandlas, skulle öfverlemna nämda lag till landstinget, som naturligtvis dertill genast skulle lemna sitt bifall. Det är ganska betecknande, såväl för ställningen i dess helhet som isynnerhet för det nationalliberala partiets sätt att gå till väga, då nämda tidning på följande sätt motiverar sitt förslag: CMinistderen bör, om venstern verkligen vidhåller sitt beslut, vända sig till landstinget och förklara: att 48 23 blifvit uppfylld, enär folktinget först behandlat budgetförslaget; att denna behandling inskränkt sig till att förslaget blifvit förkastadt; men att regeringen, då staten icke kan undvara skatteinkomsterna, sett sig nödsakad att vända sig till landstinget, som uppmanas att företaga frågan till behandling. Sedan, menar tidningen, kan budgetförslaget åter inlemnas till folktinget och om den möjliga utgången der då uttalar sig tidningen sålunda: Ganska säkert kan folktinget äfven vid detta tillfälle söga nej, men, för att icke tala om att man tillsvidare dragit ett streck öfver de CförenadeX herrarnes fiffiga beräkning att redan nu få pjesen uppförd, skall man då i hvad fall som helst vara i hjertat af vintern och kommer tid, kommer råd.4 De af oss här kursiverade orden synas uttrycka ett skäl, som är mycket betecknande, äfven det.: Denationalliberala i Danmark hafva sålunda bragt det ända derhän att för dem ej återstår annat än att hoppas på Shjertat af vintern, hvilket ej kan tydas på annat sätt, än att de antaga som en möjlighet att den förenade venstern skall frysa ibjäl. Det är emellertid alltför sannolikt att denna de nåtionalliberalas sista förhoppning äfven skall svika.