dog ledsagare, der kommer en, såm röker,
och der kan du få eld! Den resande såg
också på afstånd en lysande punkt och gjorde
sin Gigarr i ördniog, Snosft var man framtne
hos bjelparen, hvars figur man i mörkret ej
kunde se, men som föreföll vår resande att
vara tomligen. lång, På det sätt, som hyfsadt
folk brukar, bad Han öm eld, men intet svar
följde. Den, som tiger, han samtycker,
tänkte vår man oeh räckto upp cigarren för
att tända den; men huru mäla hans öfver-
raskning, då han fann, att don lysande punk:
ten Bå alla sidor var omgifven af glas och var
— en af stadens lyktor, som brann i all sin
glans! - (V. Ta, TJ).
På sjölsnärvaro afgaf häromdagen on
predikant i Columbia ett vackert prof. Just
under det han läste bönorna märkto han att
åtminstone hos ett par af hans åhöraro an-
dakten icke var fullt så djup som önskligt
kuado vara, På en af do bortersta bänkarna
sutto nomligen en ung man och en ung flicka
och dessa tu utbytte med hvarandra kyssar, tro-
ligtvis dikterade af kärlek, om än icko af den
kristliga syskovkärleken, Predikanten såg
dem under det han andaksfullt lästo: För
enkan Mary Ann Smith, som nu i 7 veckor
legat slagen af sjukdom och plågor, begäras
församlingens trogna och innerliga förböner,
och fortsatte nu: Äfvenledes önskas att tör:
samlingen med sina varma förböner må ihåg-
komma den unga mannen med den blekröda
halsduken och jungfrun i den bli hatten och
grå schalen, som genom att i 32:dra bänken
derborta kyssa hvatandra vanhelgat detta hot
liga rum! — hvartill församlingen fromt sva-
rade Amen,
Bädd för att komma i tidningen
var en person, som till Norra Hallanda Tid-
ning inlotnnade följande petition: På dot öd-
mjukaste anhålles, att herr Red. icke i tid-
vingen inskrifver om mitt oförsigtiga körande
och stjelpande med halimlasset. Beder med
den underdånigaste ödmjukhet —y.t
För de fattige annonserado ett gäll-
skap negersångare härom dagen en konsert i
en stad, ej längt från London. Priset på
biljetterna var nedsatt till 6 pence, Salongen
var proppfull; Andra morgonen infann sig
orlföranden i stadens fattigvårdsstyrelse hos
negersåvgarnes direktör i tanke att få lyfia
konsertens nettobehållning. Direktören ut
tryckte sin förvåning öfver detta anspråk,
Mon pi annonserade denna konsert till förmån
för do fattige! invände deesas målsman. Di-
rektören svarade: Hade vi icko satt ned bil-
jottpriset till sex pence för att alla da fattiga
skulle kunna infiona sig? — Ordföranden tog
afträde,
Hadikal kur för elaka män. Nå.
gonstädes i Pennsylvanien liones en man, som
har den stygga vanan att slå sin hustru; så
gjorde ban ock härom dagen. Men då tyckte
hustrun att måttet kunde vara rågadt, och hon
beslöt att för framtiden förekomma dylika ox-
cosser, Efter att utan prut och utan klågan
ha mottagit den husliga agan, kastade hon en
dröjande, förebråendo blick på mannen och
lemnade hastigt rummet, i det hon anmärkte;
att don lidna skymfen ktinde attvås endast i
flodens svala böljor! Lemnando allt hvad hon
hade kärt och dyrbart här i verlden, rusade
den olyckliga bums, icke f, men ned till floden,
drog en djup suck till afsked från denna jäm.
merdalen och — kastade en stor sten i vatt:
net samt kröp sjelt in i ett tätt busksnår vid
flodstranden, Mannen, som vid bisträns my-
stiska ord fåttats af en hemsk aniog, hade
emellertid rusat ut ottor henne och kom
alldeles lagom för att få höra det väldiga
plask, Om stenen åstadkom i vattnet. Den
olycklige var ej sjelf simkunnig och samman-
kallade derför med höga rop grannarno till
bjelp. Väl tjugu man kommo rusande till
platsen; draggar och båtshakar anskaffades.
båtar utsattes och räddningsarbotet började, med
den förtvillade mannen i spetsen, Fåtängt!
Under allt detta gatt hustrun bak i busken
och lurade, loende i mjugg åt sin mans ifver,
och då hon tyckte att han pinats nog, Ffram-
träddo hoa från sitt gömställe, kallade man-
nen i land och ledde den ångerfulle hem,
Eder, försäkringar och ömhetsbetygelser från
hans sida! Huruvida han kommer att hålla ord
skall framtiden titvisaj man må hoppas det
ästa,
Hongörelse, nyligen inlemnad för att
uppläsas i en at Smålands kyrkor:
Alla bönner innåm H—a törsamling, såm
vilja hava sina skinn hvitmentade o3h säfä-
skado skola kåma mig till mötes dän...i
socknestugan, då dät gonast blir värkställt.