Bazaineska processen. Å Trianon-sur-Bois började i måndags kl. 12 middagen denna process, som sannolikt skall komma att erbjuda många intressanta detaljer och jsom tilldragit sig en uppmärksanihet hvartill något motstycke icko finnes. Förhandlingarne ega rum i vestibulen i Stora Trienon, ryktbar för sina porfyroch jaspiskoldnnet. I fonden af densamma är en estrad för domarekollegiet, och på båda ändar af estraden, men något lägre, sitta på ena sidan regeringskommissarierna, på den andra notarierna. Till höger om -presidenten, mot trädgården till, äro terrassformigt ordnade platier för 70 tidningsröferenter. Några åhörarebänkar ha förbehållits de deputerade, för hvilka man låtit förfärdiga särskilda inträdeskort. Utom dessa komma högst 38—400 kort att dagligön utdelas, ty man har framförallt måst anskaffa plats åt de 300 vittnen, som skola komma att uppträda. Marskalken bevakas -i Trianon-sur-Bois strängare än vid Avenie de Picardie i Versailles, och särskilda anordningar ha vidtagits för att han skall kunna, osedd af allmänheten, gå fram och tillbaka mellan sin boning och rättssalen. Han bebor jemte öfverste Vallette, en adjutant och den till hans bevakning kommenderade brigadieren våningen en trappa upp. Marskalkens lille femårige son bor äfvenledes i närheten af sin far. Bredvid de båda af marskalken bebodda rummen finnes ett mindre, hvilket innehafves af hans båda försvarare, maitre Lachaud och dennes son. Rummen äro enkelt inredda; en säng af mahogny, några bord och stolar utgöra hela möblemanget. I bottenvåningen äro rummen för öfverste Luccioni, kapt. Maudhui och de båda vaktbafvande underofficerarne; några steg derifrån äro logementer för femtio man liniesoldåter, hvilka skola bilda den ständiga vaktpiketen. I måndags började — såsom våra läsare genom af oss meddelade telegram redan veta uppläsningen af anklagelseakten. Denna är alltför villyftig för att vi någon gång skulle kunna komma att meddela den i sin helhet, ty den omfattar ej mindre än 382 tätt skrifna sidor. Men öfter 7 Independance Belge, som ernar efter hand införa den i ) Fångstmännen antaga, i allmänhet, att äfven isbjörnen ligger i ide. Dock är detta ingalunda afgjordt. Märkvärdigt är, att man aldrig lyckats fälla en drägtig isbjörnhona.