tvärt öfvergick till det yppiga frukostbordet
samt derefter till sysslandet med en kärleks-
handel, som var högeligen farlig. Slutligen
må nämnas den aldra finaste sällskapskretsens
ledarinna, lady Clarence Camelot, som var
kall och stolt mot alla menniskor, utom dem
som tillhörde hennes vanliga omgifning, och
hvilka hon bemötte med den älskvärdaste
värma.
Dessa och andra gäster voro på White La-
dies, men lady Vavasour öfverglänste dem alla,
hon var Cden regerande drottningen och förde
spiran med oinskränkt makt, ty hon fördunk-
lade till och med de damer som eljest voro
vana att anses för de mest charmanta.
Markisen hade också efter vistelsen i Spaa
kommit dit på ett par dagar, hufvudsakligen
emedan White Ladies skogar och vatten ze-
den århundraden voro berömda för singa vild-
bråd och förträffliga fiskar. Hvad hans skö-
na fru angår, var han temiligen likgiltig för
huru hon fördref sin tid; han visste ju, att hon
alltid lät kurtisera sig af någon — det be-
tydde föga för honom, af hvem.
Blickar du på stjernorna? Ack! vore jag
himlen med alla dess ögon, skulle på dig alle-
na jag se! Helt sakta hviskade Strathmore
dessa ord, när han en afton stod på terassen.
Det var sent, stjernorna lyste så klara, och
vatinets entoniga sorl hördes på afstånd. Ma-
rion Vavasour, hvilkens nycker ideligen om-
vexlade, hade denna afton lemnat de gemak,