VR Hon sammandrog ögonbrynen. Värmen och uppriktigheten i hans ton, under det han slös sade detta beröm på Erroll, gjorde henne otålig; en segerrik, tyrannisk dam tål i allmänbet icke något annat inflytande bredvid sitt eget; och kanske förutsåg markisinnan i Erroll en motståndare, som skulle göra henne makten öfver Strathmore stridig. Med en qvinnas snabba instinkt anade hon, att den unge majoren skulle bli fiendtligt stämd mot henne i samma mån hon lyckades blifva herrskande öfver hans vän. — Ni beundrar ett varmt bjerta och en barnslig frimodighet, Strathmore, sade hon i en nästan elak ton. Hvarför söker ni icke utbilda dessa egenskaper hos er sjelf, eftersom ni värderar dem så högt? Den besynnerliga tonen väckte plötsligt till lif detta hat, som då och då blandade sig med passionen för denna qvinna. Han skrattade, och dervid förmärktes kring hans mun. ett uttryck af kallt hån och i hans ögon en sådan blick, som vi källa farlig hos djuren. — Jag är en sthenare, lady Vavasour, svarade han; jag förmår nemligen att beundra hvad jag sjelf icke kan utföra. Lifvet gör oss alla till egoister och lögnare; så mycket mera böra vi då hedra den karakter, hvilken är af ett så godt stål, att ingen rost kan fästa sig dervid. Erroll är den endå person jag känner, om hvilken ett sådant omdöme verkligen med skäl kan fällas.