VS EW TT
Strathmore såg på honom med ett ut-
tryck af förargelse, och sade:
— Ni måtte sjelf ha lidit af dessa tempe-
raturvexlingar. Bittra omdömen förråda van-
ligen lidna nederlag. Som jag icke varit före-
mål för hennes nådg nycker, kan jag icke
bekräfta er erfarenhet, Scrop.
Waverley antog en misslynt rhin och mums
lade några ord mellan tänderna; men Erroll,
som alltid var godmodig och högst ögerna såg
att personer förnärmades, skyndade: sig att
byta om samtalsämpg, i det han frågade
Strathmore, hvilka de väntade gästerna voro.
— Hvilka? Jo, några af sällskapet af Ver-
nonceaux, svarade Strathmore, i det han tän-
de en manillacigarr: herrskapen de Ruelle och
Beaudesert, madame de Cervillac, - er: gamla
väniafia lady Camelot — och:lady Vavasour.
Han dröjde ett ögonblick innan ban upp-
gaf det sista namnet, men. hån uttalade det
ändå i en ganska likgiltig top:
— Vavasour! utropade Erroll och de. öfri-
ga herrarne med en mun, Vid Jupiter! Strath,
Di narras för oss!
— Hvarför skulle det icke vara sanning?
— Vavasour! Ack, min Gud! utbrast ånyo
Erroll, i det han med alla tecken till förvå-
ning och sinnesrörelse strök sig öfver mus.
tacherna. Jag trodde att ni inte -kunde tåls
henne, Cecil?
— Något sådant vet jag mig aldrig ha sagt.
Dessutom har hon sjelf bjudit sig, och den