Bref från Skåne. Malmö den 25 september. Innehåll: Höstvädret och grödan. — Koleran. — Husköpssviadel och stora företag. Ändtligen ha vi haft tre dagars uppehålls väder efter många veckors ideligt regoande. Rega och blåst, storm och rega ha omvexlat, och det är snart sagdt att räkna till underverk, att icke landtbrukarne samt och synner ligen fått gråa hår, enär en stor del af den vackra grödan är förstörd, trots en mängd inköpta skördemaskiner. Kanske kan nu något af den af väta svärtade grödan räddas till föda för kreaturen. Gör man en resa i rak linie från Malmö till Cimbrishamn, så behöfver man i dessa dagår icke fråga hvar de stora gårdarna börja eller sluta. Man ser det, ty der sädon är icbergad, eges jurden af mindre jordbrukare (bönder), under det att herrgårdarnas jord är öfvertäckt medl mer eller mindra förderfvad säd. För några är sedan, då godsegarne sade upp bön der och torpare för att lägga dessas jord till: sammans i stora bruk, anäde de förre väl svårligen att den dag så snart skulle inträffa, då de helst önskat ha sina gamla bönder och torpare qvar. Saken var den, att ide dagar hadosjorden större värde än arbotaren, under det att arbetafen i våra dagar har ett högt värde och äfven lärt sig att uppskatta det. i Dot stora värde arbetaren erhållit måste. bribga det skänska jordbruket i en py riktnidg.: Maskiokraften mäste komma till större användande. Man måste uttäoka lättare metoder och måhända äfven öfvsrgifva den utsugvingsmetod, som tar spatmälsgröda: på spanmälsgröda och sålunda utmattar jorden. Man mäste använda svörre omtäoksamhet och försigtighet än förut. Intet ondt fions som föke medför sitt goda, och äfven den inneva: rande höstens bittra erfarenheter ktinna vara för det allmänna välgörande, ehuru spanmål och -kreatursföda för många millioner gätt förlorade. Hvar och en, som känner svårigheten att bibshälla sundhet och förhindra pestartada ut dunstningar i de skänska städernas alla vinklar och -vrär, skulle svärligen kunnat föreställa sig att koleran, när den en gång fått insteg, skulle lemna dem för 8å godt köp. Hvem skulle deremot trö att Högabäs med sitt friska läge, goda dricksvatten ooh rena sjöluft skalle så härjas af den objudne gästen? Han syaes nu vilja draga sig tillbaka eftor fulländadt värf. Höganäsboarna ha lidit mycket och dot är ickö mer än rätt, att öfriga skånskw sam: hällen, större och mindre, sämada dem rikliga bidrag. Deras största förluster kunna dock aldrig ersättas. Malmö stads utveckling i alla riktningar tar så ofantliga dimensioner, att den lugae och kanska nägot tröge Malmöbon af gamla stam men häpen undrar huru allt skall sluta. Hzrtornas stigande under de tre sista åren har framkallat en spekalation i bus, som under de sista dagarne artat sig till svindel. Husmäklare prioga från hus till hus för att förmå egarne att galja till höga priser och mån har exempel på att gårdar gätt igenom 3 34 händer, hvarje gåvg med on tillökving i priset af 4 å 5,000 rdr. Exempelvis 27,000 rår, 32,000 rår, 35,000 rår och till sist 41,000 rdr. I mändags antogs af hrr stadsfullmäktige i Malmö ett kontrakt emellan hamninrättniogen och F; H. Kockums verkstadsaktiebolag, enligt hvilket nämda-bolag, som å vestra hamnom rådet ämnar anlägga ett stort skeppsvarf, får för framtiden för ett pris, icke öfverstigande 15.000: rdr. årligen, arrendera ej allenast en större del af nämda område utan äfven en batydlig iokränktolog från hafvet, hvartill bo laget bekostar fördämningen. Hamninorättnia gen åtager sig att utgräfva en 800 fot lång, omkriag 600 fot bred och 20 å 22 fot djap bassio söder om varfvet och fylla ut området ned den upptagna jorden, hvartill erfordras omkrioz 127,000 dagsverken och hvilket arb-te kommer att medförs en kostnad af om kriog 223000 rdr. När det nya varfvet och Målmö—Xstads jernvägens station kommit till åtänd, måete å nämda från bafvet inkräktade omräde uppstå on stör rörelse och det blir on betydlig inkomstkälla för staden. Braut Anund. kt RET OÖ—Ö—Ö-—ÅÖJF-—mmeeev——