Bref från Skåne.
Malmö den 25 september.
Innehåll: Höstvädret och grödan. — Koleran.
— Husköpssviadel och stora företag.
Ändtligen ha vi haft tre dagars uppehålls
väder efter många veckors ideligt regoande.
Rega och blåst, storm och rega ha omvexlat,
och det är snart sagdt att räkna till under-
verk, att icke landtbrukarne samt och synner
ligen fått gråa hår, enär en stor del af den
vackra grödan är förstörd, trots en mängd
inköpta skördemaskiner. Kanske kan nu något
af den af väta svärtade grödan räddas till föda
för kreaturen.
Gör man en resa i rak linie från Malmö till
Cimbrishamn, så behöfver man i dessa dagår
icke fråga hvar de stora gårdarna börja eller
sluta. Man ser det, ty der sädon är icbergad,
eges jurden af mindre jordbrukare (bönder),
under det att herrgårdarnas jord är öfvertäckt
medl mer eller mindra förderfvad säd. För
några är sedan, då godsegarne sade upp bön
der och torpare för att lägga dessas jord till:
sammans i stora bruk, anäde de förre väl
svårligen att den dag så snart skulle inträffa,
då de helst önskat ha sina gamla bönder och
torpare qvar. Saken var den, att ide dagar
hadosjorden större värde än arbotaren, under
det att arbetafen i våra dagar har ett högt
värde och äfven lärt sig att uppskatta det. i
Dot stora värde arbetaren erhållit måste.
bribga det skänska jordbruket i en py rikt-
nidg.: Maskiokraften mäste komma till större
användande. Man måste uttäoka lättare me-
toder och måhända äfven öfvsrgifva den ut-
sugvingsmetod, som tar spatmälsgröda: på
spanmälsgröda och sålunda utmattar jorden.
Man mäste använda svörre omtäoksamhet och
försigtighet än förut. Intet ondt fions som
föke medför sitt goda, och äfven den inneva:
rande höstens bittra erfarenheter ktinna vara
för det allmänna välgörande, ehuru spanmål
och -kreatursföda för många millioner gätt
förlorade.
Hvar och en, som känner svårigheten att
bibshälla sundhet och förhindra pestartada ut
dunstningar i de skänska städernas alla vinklar
och -vrär, skulle svärligen kunnat föreställa
sig att koleran, när den en gång fått insteg,
skulle lemna dem för 8å godt köp. Hvem
skulle deremot trö att Högabäs med sitt friska
läge, goda dricksvatten ooh rena sjöluft skalle
så härjas af den objudne gästen? Han syaes
nu vilja draga sig tillbaka eftor fulländadt
värf. Höganäsboarna ha lidit mycket och dot
är ickö mer än rätt, att öfriga skånskw sam:
hällen, större och mindre, sämada dem rikliga
bidrag. Deras största förluster kunna dock
aldrig ersättas.
Malmö stads utveckling i alla riktningar tar
så ofantliga dimensioner, att den lugae och
kanska nägot tröge Malmöbon af gamla stam
men häpen undrar huru allt skall sluta. Hz-
rtornas stigande under de tre sista åren har
framkallat en spekalation i bus, som under de
sista dagarne artat sig till svindel. Husmäklare
prioga från hus till hus för att förmå egarne
att galja till höga priser och mån har exempel
på att gårdar gätt igenom 3 34 händer, hvarje
gåvg med on tillökving i priset af 4 å 5,000
rdr. Exempelvis 27,000 rår, 32,000 rår, 35,000
rår och till sist 41,000 rdr.
I mändags antogs af hrr stadsfullmäktige i
Malmö ett kontrakt emellan hamninrättniogen
och F; H. Kockums verkstadsaktiebolag, enligt
hvilket nämda-bolag, som å vestra hamnom
rådet ämnar anlägga ett stort skeppsvarf, får
för framtiden för ett pris, icke öfverstigande
15.000: rdr. årligen, arrendera ej allenast en
större del af nämda område utan äfven en
batydlig iokränktolog från hafvet, hvartill bo
laget bekostar fördämningen. Hamninorättnia
gen åtager sig att utgräfva en 800 fot lång,
omkriag 600 fot bred och 20 å 22 fot djap
bassio söder om varfvet och fylla ut området
ned - den upptagna jorden, hvartill erfordras
omkrioz 127,000 dagsverken och hvilket ar-
b-te kommer att medförs en kostnad af om
kriog 223000 rdr. När det nya varfvet och
Målmö—Xstads jernvägens station kommit till
åtänd, måete å nämda från bafvet inkräktade
omräde uppstå on stör rörelse och det blir on
betydlig inkomstkälla för staden.
Braut Anund.
kt RET OÖ—Ö—Ö-—ÅÖJF-—mmeeev——-