Toeologisk-filosofisk examen för prestkandidater. Tillfälliga utskottets nr 1 utlåtande öfver domprosten Linders motion i denna fråga förordade, som våra läsare i tidningen sågo för några dagar seden, att denna examen måtte bli obligatorisk för alla prestkandidater, hvilka ej aflagt filosofie kandidatexamen. Hr biskop Beckman kunde icke af flera skäl för närvarande godkänna utskottets mening. Han fruktade att den nya foräringen skulle öka prestbristen och förzamlingsstyrelsernas bekymmer i detta afseende. Han trodde ej att prester, som icke aflagt detta kunskapsprof, kunde anses mindre dugliga och gagnande såsom församlingslärare. Han trodde icke heller att presterna med hittills förvärfvad kunskapsgrad kunna sägas stå under de samhällsklasser, hvilka tillegnat sig högre bildning. Icke heller sakna de deri nödig grund för förvärfvande af ökade insigter i mån som deras behof tränger till sådana. Huru djupt talaren än aktade lärdom och vetande, kunde han dock nu icke lemna bifall till införande af en ny examen för dem, som känna sig dragna till kyrkans tjenst. Hr professor Hultkrantz deremot förfäktaJe varmt behofvet af den nu föreslagna examen och framhöll vältaligt de fördelar, som deraf skulle följa ej mindre för församlingen än för lärareståndet. Han fruktade alls icke att prestbristen skulle ökas genom nu ifrågasatta skärpnihg af examen, han fruktade detta så mycket mindre, som tillloppet af teologie studerande, åtminstone i Upsals, nu är synnerligt stört. Möjligen skulle äldre män; som ämnat sig gå in på den presterliga banan, afskräckas af denna examen, men detta vore ur kyrkans och församlingens synpunkt icke mycket att baöklaga. Talaren ville sålunda bifalla utskottets förslag till skrifvelse till regeringen, med undantag af den framställda önskan derom, att prestkandidat, som sflagt fil. kand.-examen, skulle inom filosofiska fakulteten undergå särskild pröfning i sådana ämnen, hörande till teol. fil. examen, hvilka icke finnas i betyget öfver fil. kand. examen. Talaren ansåg en sådan pröfnisg onödig och rent af skadlig, såsom ledande till obehöfliga omgångar. Det förslag hr Hultkrantz framställt och hvilket hade alldeles samma omfattning zom den skrifvelse, hvilken förra kyrkomötet aflät till regeringen i denna fråga, understöddes af hrr Sirömberg, Linder, Anjou, Ribbing, Björling, Lindgren, Warholm och Widen: Dessa ; talare sökte visa: att de skärpta fordringarne icke skulle afskräcka dö Yynsglingar, hvilkas anlag drogo dem till predikoembetet; att den obildade presten i våra dagar omöjligen kan med värdighet uppfylla sitt höga embötes fordrisgar, utan religionsläraren måste nu Stå på spetsen af samtidens bildning; att dön ringaktning, bvari det teologiska studiet kommit hos den stu-. döranide ungdomen på grund sf de låga examensfordringarne, med denna examen skall försvinna, och kyrkan gälunda få i sin tjenst krafter, hvilka den hivtilla nödgats umbära. Utskottets förslag oförändradt. förordades ensamt af-hr Annerstedt, hufvudsakligen af det -skäl.att.-han.ej ansåglämpligt eller: grannlaga att nu ingå till regeringen med pråcist samma anhållan i frågan som 1868 ärs kyrkomöte aflät. Af detta grannlagenhetsskäl äfvensom af fruktan för prestbristens yrkades afslåg af: hrr Sonden, Rundgren, Björck, Hammarskjöld, hvilken med hänsyn till kunskaper j häde någon hög tanke om -filareX i :ällmänhöt och de blifvande teologico-filarne isynnerhet och alls icke kunde erkänna dem stå Cpå spetsen af samtidens bildning4;6chAhdersson. Några af-dessa tålarg franiställde alternativt det yrkandet, att om den föreslagna skrifvelsen till k. mit beslötes, borde man på samma gång anhålla att med gö nomförandet af reformen:;borde anstå-2-å 3 år, så att den ej komme som en öfverraskning för nuvarande teoldgiö studerande. Hr Kolmodin yrkade äfven afslag iå utskottets betänkande, icke derför att hanicke ansåg presterna behöfva ökad bildning och att detta skulle medföra stort gagn för församlingarne, utan derför att-han,-lika med. många andra, som ega stor erfarenhet på undervisningens område, ansåg alla förberedande examina vid uviversitetet olämpliga; och att de som finnes. böra afskaffas. Dessa examina förutsätta nemligen, att de studerände skola vid akademien fullfölja elomentarstudier och sålunda framskjuta tiden innan. de egna sig åt det fackstudium, som skall. grundlägga deras framtid. Hr biskop Hultman ville bifalla utskottets förslag med det vilkoret, att beslutet om den nya examen ej skulle fillämpas förrän nu rådande prestbrist blifvit afbjelpt. Hr Olders fäste ett annat mindre vigtigt vilkor vid sitt bifall Statsrådet Wennerberg förklarade bärefter att regeriagen ovilkorligen skulle få ett sådant intryck af en förnyad skrifvelse i tvi. net, att kyrkomötet mu ansågo tiden Vära Inna att föraskrifva denna examen I gäm: