Toeologisk-filosofisk examen för
prestkandidater.
Tillfälliga utskottets nr 1 utlåtande öfver
domprosten Linders motion i denna fråga
förordade, som våra läsare i tidningen sågo
för några dagar seden, att denna examen
måtte bli obligatorisk för alla prestkandida-
ter, hvilka ej aflagt filosofie kandidatexamen.
Hr biskop Beckman kunde icke af flera skäl
för närvarande godkänna utskottets mening.
Han fruktade att den nya foräringen
skulle öka prestbristen och förzamlingsstyrel-
sernas bekymmer i detta afseende. Han
trodde ej att prester, som icke aflagt detta
kunskapsprof, kunde anses mindre dugliga
och gagnande såsom församlingslärare. Han
trodde icke heller att presterna med hittills
förvärfvad kunskapsgrad kunna sägas stå
under de samhällsklasser, hvilka tillegnat
sig högre bildning. Icke heller sakna de
deri nödig grund för förvärfvande af ökade
insigter i mån som deras behof tränger till
sådana. Huru djupt talaren än aktade lär-
dom och vetande, kunde han dock nu icke
lemna bifall till införande af en ny examen
för dem, som känna sig dragna till kyrkans
tjenst.
Hr professor Hultkrantz deremot förfäkta-
Je varmt behofvet af den nu föreslagna ex-
amen och framhöll vältaligt de fördelar, som
deraf skulle följa ej mindre för församlin-
gen än för lärareståndet. Han fruktade
alls icke att prestbristen skulle ökas ge-
nom nu ifrågasatta skärpnihg af examen,
han fruktade detta så mycket mindre,
som tillloppet af teologie studerande, åt-
minstone i Upsals, nu är synnerligt stört.
Möjligen skulle äldre män; som ämnat sig gå
in på den presterliga banan, afskräckas af
denna examen, men detta vore ur kyrkans och
församlingens synpunkt icke mycket att baö-
klaga. Talaren ville sålunda bifalla utskot-
tets förslag till skrifvelse till regeringen, med
undantag af den framställda önskan derom, att
prestkandidat, som sflagt fil. kand.-examen,
skulle inom filosofiska fakulteten undergå
särskild pröfning i sådana ämnen, hörande
till teol. fil. examen, hvilka icke finnas i
betyget öfver fil. kand. examen. Talaren
ansåg en sådan pröfnisg onödig och rent af
skadlig, såsom ledande till obehöfliga om-
gångar.
Det förslag hr Hultkrantz framställt och
hvilket hade alldeles samma omfattning
zom den skrifvelse, hvilken förra kyrkomötet
aflät till regeringen i denna fråga, understöd-
des af hrr Sirömberg, Linder, Anjou, Ribbing,
Björling, Lindgren, Warholm och Widen:
Dessa ; talare sökte visa: att de skärpta for-
dringarne icke skulle afskräcka dö Yynsglin-
gar, hvilkas anlag drogo dem till prediko-
embetet; att den obildade presten i våra
dagar omöjligen kan med värdighet upp-
fylla sitt höga embötes fordrisgar, utan re-
ligionsläraren måste nu Stå på spetsen af
samtidens bildning; att dön ringaktning, bvari
det teologiska studiet kommit hos den stu-.
döranide ungdomen på grund sf de låga
examensfordringarne, med denna examen
skall försvinna, och kyrkan gälunda få i sin
tjenst krafter, hvilka den hivtilla nödgats
umbära.
Utskottets förslag oförändradt. förordades
ensamt af-hr Annerstedt, hufvudsakligen af
det -skäl.att.-han.ej ansåg- lämpligt eller:
grannlaga att nu ingå till regeringen med
pråcist samma anhållan i frågan som 1868
ärs kyrkomöte aflät.
Af detta grannlagenhetsskäl äfvensom af
fruktan för prestbristens yrkades afslåg af:
hrr Sonden, Rundgren, Björck, Hammarskjöld,
hvilken med hänsyn till kunskaper j häde
någon hög tanke om -filareX i :ällmänhöt
och de blifvande teologico-filarne isynner-
het och alls icke kunde erkänna dem stå
Cpå spetsen af samtidens bildning4;6chAh-
dersson. Några af-dessa tålarg franiställde
alternativt det yrkandet, att om den före-
slagna skrifvelsen till k. mit beslötes, borde
man på samma gång anhålla att med gö
nomförandet af reformen:;borde anstå-2-å
3 år, så att den ej komme som en öfver-
raskning för nuvarande teoldgiö studerande.
Hr Kolmodin yrkade äfven afslag iå ut-
skottets betänkande, icke derför att hanicke
ansåg presterna behöfva ökad bildning och
att detta skulle medföra stort gagn för för-
samlingarne, utan derför att-han,-lika med.
många andra, som ega stor erfarenhet på
undervisningens område, ansåg alla förbere-
dande examina vid uviversitetet olämpliga;
och att de som finnes. böra afskaffas. Dessa
examina förutsätta nemligen, att de stude-
rände skola vid akademien fullfölja elomen-
tarstudier och sålunda framskjuta tiden innan.
de egna sig åt det fackstudium, som skall.
grundlägga deras framtid.
Hr biskop Hultman ville bifalla utskot-
tets förslag med det vilkoret, att beslutet
om den nya examen ej skulle fillämpas
förrän nu rådande prestbrist blifvit afbjelpt.
Hr Olders fäste ett annat mindre vigtigt
vilkor vid sitt bifall
Statsrådet Wennerberg förklarade bärefter
att regeriagen ovilkorligen skulle få ett så-
dant intryck af en förnyad skrifvelse i tvi.
net, att kyrkomötet mu ansågo tiden Vära
Inna att föraskrifva denna examen I gäm- :