Qvinnan i Turkiet.
(Forts. och slut från nr 2648.)
Turken må ha en eller flera hustrur, all-
tid äro dock de rum som bebos af q vibnorna
skilde från mannens. Mannen bor för sig,
hustrurna, barnen och slafvinnoraa äfven-
ledes för sig. Den stränge hr gemålen be-
ger sig till sina hustrur då han tycker att
ett sådant besök kan roa hotom, eller ock
aåter han kalla dem genom en tjenare. Li-
kaledes sänder hustrun, om det är något
hon önskar, en tjenarinva till mannons rum.
Man, hustrurv: och barn intaga aldrig sina
måltider tillsamman, hyarken vid semma
pord eller ens i samma rum. Mannen äter
ensam, dock i närvare af sin hustru eller
gina hustrur. Hvad som han lemnar öfrigt
eller hvad som ej smakar honom utbäres
efter slutad måltid i qvinnornas rum eller i
harem, för att begagna det turkiska nämnet.
Men i de flesta hushåll är en sådan del-
ning af måltiderna knappast nödvändig. Ty
såsom alla orientaler lefver turken mera på
gaten än i hommet. Är han köpman eller
handtverkare, så har -han sitt arbete utom
hemmet. Han intar då sina mål i ett går-
kök, sådana som man faner på hvarje gata
i de turkiska städerna, der man stående
äter med fingrarne; sittor derefter i timtal
å ett kaffehus, der han röker, dricker svart
kaffe, pratar med sina bekanta eller stirrar
i luften; eller ock går han till sina göro-
mål och kommer hem efter solnedgången
för att sofva eller underhålla sig med da-
merna i harem. Dössa låta der hemma
koka, baka eller steka åt sig, hvad som
smakar dem — bestämda måltider på be:
stämda timmar finnes det ej i ett turkiskt
hushåll — sysselsätta sig med barnens vård
eller uppfostran, gå på besök eller åka ut,
om de erhållit särskildt tillstånd härtill
eller ha förfärligt tråkigt under det de dricka
kaffe, röka cigaretter, äta sötsaker; smycka
sig eller prata med hvarandra. Någon
själsodlande sysselsättning kommer aldrig i
fråga. Hushållsbestyren ombesörjas af nå-
gon tjenarinna, om icke fattigdomen är så
ytterligt stor att hustrun sjelf måste vara
tjenarinna. Då solen går ned, går man ätt
sofva. -Dagen:är slut. - På gatorna kan
man ej längre upptäcka andra lefvande Ya-
relser än hundarne utån egare.
Om något egentligt familjelif i europeisk
mening kan man alltså ej tala. Turken
är ju -officielt icke gift. Hustrun är ett
husgeråd, liksom slafvinnan, ingen berätti-
gad personlighet såsom manren. Och af
barnen är det blott gossarne som höra till