blicken af ett brokigt folklif. Skarpskyttefesten å Börsen. Det är förut omnämåt, att Stockholms skarpskytteförenings styrelse till i går afton i Börsvåningen anordnat en festlig tillställning för att dermed bereda tillfälle åt de här församlade skyttarne jomte skarpskyttesakens vänner att få tillbringa några timmar i hvarandras sällskap, Utom de ganska talrikt församlade skytterne märktes såsom deltagare i festen statsrådet Weidenbjolm, med flere högre civila och militära embetsmän. Efter intagen supå framsattes bålar, hvilka gåfvo signalen till en lång rad af ekåltal. Först föreslog ordföranden i Stockholms skarpskytteförenings styrelse, kapten von Francken, skålen för konungen, hvilken skål musikkåren, sedan fyra hurrarop blifvit gifna, beledsagade med fanfarer cch den äldre folksångsmelodien. Sedan föreslog samma förenings öfverbefälhafvaro, major Ekman, å de svenska skarpskytteföreningarnes vägnar en tacksamhetens och välönskningens skål för chefen för landtförsvarsdepartementet general Weidenbjelm. Statsrådet Weidenhjelm sade sig med lika glädjo vara gäst i denna krets af skarpskyttar med pokalen i hand, som han några timmar förut såsom prisutdelare trädt i beröriog med dem då de stodo under vapen — med samma glädje som hsn då bevittnat täflingsskjutningen om statens priser. Prisskjutningen, yttrade han bland annat i sitt anelående tal, är våra dagars olympiska spel, med skenbar lek på ytan, men med djupt sllvar på botten, Detta allvar sträcker dock-ej och har aldrig sträckt sitt anspråk eå långt, att det vill göra skarp skytteiden till det bufvudsakliga af landets försvarsväsende. 8 ; har dess program aldrig varit. Denna id6 har en annan mission, den han till någon del redan fyllt. Han har sålunda hindrat nationen från att försjunka i en säkerhetssömn och han har tillika visat rätta rägen för ordnandet af ett starkt och för vårt land betryggande försvar. Talaren prisade de män, som med sjolfuppoffring trofast uppbära den stora fosterländsks saken, till hvilken han alltid skall förblifva en varm vän. Major Ekman föröslog äfven en skål för degens pristagare, icke för den lycka, som gynnat dem vid skjutningen, utan för resultatet af ett långt och träget arbete, som innebär för andra ett stort och manande exempel. Pristagarno hade till sin talman utsstt hr C. A. Larsson i Maspelösa (medlem af statsrevisionen), hvilken förklarade att han visst aldrig skulle vågat åtsga sig uppdraget, om ej ödet så lyckligt fogat, att 4första pristagaren, Gud ske lof, var en östgötet. Nu tackade han åsegervinnarnes vägnar och framhöll såsom synnerligen glädjande och betydelsefull den jemnlikhetside, som framträder i dessa skyttefester, der, såsom talerens ord föllo, grefvens och torparens con sida vid sida nv täfla om de pris, staten anslagit för bapröfvad skjutskicklighot4, Handlaaden C. J. Rising föreslog skålen för da enskilda personer, hvilka af nit för den fosterländska id6a skänkt pris till uppmuntran att söka ernå skjutskicklighet. Msjoren grefve Adiersparre ville, såsom skarpskytt från år 1861, söga några ord till de närvarande främmande skarpskyttarne. Genom att erinra om de öfverspäsda förs hoppningar, gom många i början — d. v. 8. skorpskyiterse af år 1861 — hyste om skarpskytterörelsens betydelse och mål och det resultat, till hvilzet denna rörelse naturligen måste leda, ledde han gig till uttalandet af en varm önskan att hos vårt folk måtte väckas och underhållas en varm och lefvande nationalkänsla, ic:e en sådan, gom lefver i braskande och känslofulla fraser, utan en sådan, som är villig till uppoffringar för on stor fosterländsk sak — och till denna önskan anknöt han en skål för skarpskytteföreningarne i landsorten, hvilken skål bösvarades af hr Strandberg, öfverbofälhafvaro för Jönköping? skarpskyttefö:ening. Dormed voro do officiela skålerne slut. Sedermera bogagnades det frigifns ordet af åtskilliga talare för betrakteleer i dels gladare, dels allvarligare tonart, alla anknytande sig till den sak, som föranledt festen, bvilken i den angenämsste stämning fortgick till dess midnattstimmen manade till uppbrott. 2 OM ooo