Den 5:te november sammanträder hon och till dess må man ha tålamod att vänta.X Om förhållandena i Cartagena innehåller Tines åter en del intressanta upplysningar. Af dessa erfar man, att amital Lobo, som blokerat hamnen i spanska regeringens namn, har nödgats uppgifva blo. kaden, emedan han varit insurgenterna alldeles för underlägsen. Han har derför lemnat Cartagena efter att ha uppfordrat den engelska och den tyska amiralen att åt sig utlemna de båda tagna örlogsfartygen Almansa och Vittoria. Detta vägrades dock, emedan insurgenterna efter all sannolikhet skulle ha återtagit dem, i händelse de blifvit utlemnade. Äfvenledes hade man att vänta att insurgenterna skulle beskjuta de neutrala fartygen, enär utlevereringen förmodligen skulle uppfattas som en kränkning af den neutralitet som kaptenerna Werner och Ward lofvat att taga i akt. Den engelska konsuln i Cartagena gjorde också gällande, att ett utlemnande af fartygen skulle medföra fara för engelsk egendom och engelska undersåter i staden. Amiral Lobo afseglade då till Alicante, men väntas återkomma med förstärkning. I staden var allt lugnt och någon förändring i regeringen hade icke egt rum. Fästena sköto oupphörligt mot landsidan för att hindra regeringstrupperna att uppkasta några batterier. Dessa hade ännu ej heller företagit något angrepp, dels emedan de saknade belägringsartilleri, dels emedan general Pavia ännu icke ankommit. Ett senare telegram till Times lyder sålunda: SPå sista tiden har regeringen utbetalt truppernas sold i silfvermalm, som förefinnes i stora qvantiteter i stadens om nejd. Åtskilliga försök att genom förräderi öfverlemna staden ha misslyckats och försvaret kommer sannolikt att bli ytterst hårdnackadt. Ordres ha blifvit utfärdade att skjuta alla spioner. Intransigenterna tyckas ha stort sjelfförtroende och anse, att om de blott kunna hålla ut, skola andra af Spanieng städer ansluta sig till deras sak. Staden har stort öfsverflöd på proviant och skall således icke lätt kunna uthungras. Den 1:sta september väntar man att bombardementet kall taga sia början.