VY IT DADM 005 NB BN bodar. a nn Andra allmänna industriidkaremötet. Onsdagen den 27 augusti. Andra allmänna industriidkaremötet fortsattes i går klockan 11, sedan mötets medlemmar mellan 9 och 11 besökt nationalmugeum. Mötet hade nu först att behandla den femte frågan (om emigrationen), hvilken redan dagen förut till en del behandlats, men angående hvilken beredningsutskottet då ännu ej hunnit att afgifva något svarsförslag. Dess nu inkomna förslag lydde: Sedan i följd af förökade lefnadskostnader arbetslönerna stegrats och dessa nu blifvit tillfredsställande, bör man ha skäl att hoppas lugn och förnöjsamhet. Utlandet ger 033 i detta fall exempel. Dock bör man ej förbise att förökade rättigheter medföra förökade skyldigheter. Detta förslag blef af mötet enhälligt antaget. Dorefter föredrogs den 6:te frågan: Hafva de industrilotterier, eom hittills varit inom landet tillåtna, bidragit titl vår industris utveckling och, utan skada för andra samhällsklasser, varit induetriidkaren till nytta, och bör man i anledning häraf ingå till k, m:t med anbållan om tillåtelse att inom hvarje län få in: rätta dylika lotterier, helst sådana finnas såväl i Tyekland som Danmark ? Utskottet hade afgifvit följande förslag till svar: Det torde med visshet kunna artagas att de konstoch industrilotterier, som i vårt land på de senare åren varit tillåtna, utöfvat på vår industri ett välgörande inflytande, eåväl genom det tillfälle gom derigenom blifvit beredt för tillverkningen af åtskilliga konttnärligt utförda samt dyrbara arbeten, som genom framkallandet af åtekilliga förr icke inom landet tillverkade industrialster samt slutligen derigenom att den vinst som å lotterierna uppstått kusnst användas till för industrien och dess utöfvare i allmänhet bögst nyttiga och behöfliga ändamål. På grund af dessa förbållanden hoppas mötet det statsmakterna taga denna angelägenhet inoggrant öfvervägande och ordaa den, så att den må få behålla de fördelar som genom omnämda industrilotteri kommit den tilldel!; öfverlemnande till fabrikseller handtverksföreningarne uti de större städerna att, om de så besluta, endera eller hvar för sig, ingå till k. m:t med und. anhållan om tillstånd att få på samma grunder som hitintills fortsätta med utöfvandet af omnämda konatoch industrilotteri. Hr Winge ansåg lotterierna i sig sjelfva omoraliska, såsom uppeggande vinningsbegäret. Industrilotterierna ha ej upphjelpt den svenska industrien. Man borde i stället ingå till k. m:t med anhållan om understöd till inrättande af ett litografiskt museum, der industriens historiska utveckling tydliggjordes. De å industrilotterier utstallda sakerna äro vanligen af underlägset värde. He Feith. Lotterisrna ha visat sig visserligen nyttiga för en stad, men skadliga för en annan. Detta kan ej kallas en allmän nytta, Dessutom uppväcka dessa lotterier spelpassionen. Vinner nu en, så narras tio att försöka sin lycka. Yrkade återremiss. Hr Wiman, Det är skilnad på lotteri och lotteri. Lagen erkänner ett slags lotteri: bortlottning af konstalster, såsom oljemålningar o. s8 v. Iådustrilotterierna kunna med dylika tafvellotterier jomföras. De framkalla täflan, hvarigenom allt bättre och bättre saker framalstras. Angående den moraliska sidan af industrilotteriersa ville talaren först anmärka att svenska allmänheten spelar hejdlöst på utlandets penninglotterier. Detta är lättsinnigt, omoraliskt, utan all fråga. Tndustrilotterierna här i landet ha utgjort och kunna utgöra en motvigt mot denna svindel, emedan man här spelar med tiofaldigt mindre summor, då man på samma gång har den glädjen att ha verkat i den inhemska industriens tjenst. Ansåg att ett lotteri borde inrättas gemensamt för hela landets handtverksföreningar. Hr Lindborg ansåg lotterierna strida mot all Cekonomisk ekonomiX. Industrien skall fortgå och utbilda sig på den enkla naturliga vägen. Hr Hägg. Då endest en ringa del af handtverkarne bar något med lotterier att beställa, ansåg han dessa ej vara af någon allmän nytta. Är för sin del emot alla dylika lotterier; hade helst sett att denns fråga ej förekommit. Hr Fichhorn. Alla äro eniga om att penningelotterier skola förKastas. Alla lotterier hvila emellertid på samma grund; förkastas ett, måste alla förkastas. I industrilotterier finnnas niter liksom i penningelotterier; man kan få vinst, men ock ingenting. Alltsammans är i moraliskt afseende förkastligt. Hvad angår förminskandet af spelet på utlandets penningelotterier, ansåg taleren letteri som lotteri vara lika och att msn ej utdrifver ondt med ondt. Talaren vidrörde derefter utdelningen af industrilotteriets saker, dervid slumpen gör att en person får en sak som ej passar, en annan någonting för honom lika opassande, Han måste sälja det för underpris, han har fått det för underpris — i det stora hela ha alla förlorat, utom lotteriet. Talaren sammanfattade sitt yttrande så, att han ansåg alla lotterier vara penninglotterier, de må bära hvad namn som helst. He Svensson ansåg lotterierna skadliga. Trodde sig veta att förtjensten på lotteTE användas