Det vore kanske ohöfviskt mot G.-P. att icke gifva våra läsare någon vidare kännedom om dess lofprisande artikel öfver regeringens talang, kraftfullhet och fosterlandskärlek. Om regeringens ledamöter vid läsandet af G.-P:s lofsånger funnit sig lika generade, som Nalle uti, Maria Lenngrens viss, lemna vi derhän; men ibland allt det ömkliga förekommer något muntert ock detta bör tillvaratagas, Fri täflan emellan svenska och danska lotsar i Sundet vore enligt G.-P. att låta förleda oss till anarkiska experimenter i kosmopolitisk riktning6. Vidare talar G.-P. om faran afatt låta grannländers lotsar utforska våra farleder och lemna bidrag till deras kartläggning i deras respektive krigsministerier. Men svenska lotsar känna redan Drogden, och k. svenska sjökartearkivet kan derom gifva lika godt besked som någon dansk myndighet. Den bevisföringen var lika lyckad som då G.-P. förliknar Drogden vid sundet mellan Vaxholms fästning och staden med samma namn. Posttidningen hade åtnöjt sig med att jemföra Drogden med Kalmar sund. Ingendera af de ärade författarne har vidrört det vigtiga sakförhållandet att Öresund, ej Kalmar sund, blifvit friköpt med en dyr löse: penning. P.-T. som med en prisvärd ärlighet uppräknar andra yrkanden gom Kongl. M:ts regering i det längsta vidhållit, försäkrar att Sfrågan ständigt utgjort föremål för regeringens varma uppmärksamhet och deltagande, såsom bevis hvarpå vi äro i tillfälle upplysa att den senast blifvit behandlad istatsrådet såväl i Throndbjem som i Kristiania m.m. Nog är det rörande finna att frågan varit föremål för regeringens varma deltagande. Vi tillåta oss hysa den mening, att det hade varit bättre om regeringen utvecklat någon kraft i handling i stället för att i dylika pjollriga ordalag uti en Posttidningsartikel låta prisa sin egen välmening. Det anförda torde vara nog för att åskådliggöra befogenheten af det träffande yttrande, som en annan tidning fällt, nemligen: att Posttidvingens artikel efter deklarationen liknar flykten efter nederlaget. Uti gårdagens blad intogo vi Stockholms Dagblads ogillande af deklarationen och fi bedja nu blott få fästa uppmärksamheten på en märklig företeelse, som der vidröres. För länge sedan visste vi att danskarne påyrkade att farvattnet mellan Seeland och Hven skulle förklaras för danskt farvatten. Nu säger D.-B. härom att vi häfdat Svår fullkomligt obestridliga, men dock af Danmark bestridda rätt att lika med detta land utöfva lotsning mellan svenska ön Hven och danska ön Seeland, ett medgifvande gom säges genom konang Oskars personliga och bestämda uppträdande blifvit frånvunnet Danmark4. Vi taga för gifvet att D.-B. är väl underrättadt och då inhemtes af denna uppgift, att statschefens slögtförhållanden hafva gjort sig gällande. En slögting till danska konuvgahuset utöfvar större inflytande än konungen öfver de förenade rikena förmår. Vår tacksamhet mot statschefen för denna utgång skulle ha varit större, såvida ej enhvar insett att berörda anspråk var uppstäldt af danskarne för att i händelse af behof kunna visa någon eftergift. Nordamerikanarne fordrade af England i Alabamafrågan, att det stolta Albion skulle betala alla deras krigskostnader. Genom att eftergifva denna tilltagsna framställning fingo de rätt bra betaldt af de eljest så styfsinte engelsmännen. TTO TIS NT OK