0. 0 BET
tid till öfverläggning och nu herrskar, sä-
ger en brefskrifvare till Köla. Zeit., nästan
allmänt den tron att Henrik den 5:te äfven
i framtiden skall bi tvungen att i Frohs-
dorf utöfva Ssina kungliga rättigheter. Den
egentliga skulden till att man icke gerast
ekred till utförande af de rojalistiska pla-
nerna tillskrifves åter Henrik den 5:te. Då
man nemligen begärde att han skulle beqvä-
ina sig till att utgifva ett manifest, hvilket
skulle. kunna vinna för honom åtminstone
anhängarne af den konstitutionela monarkien,
gjorde han oupphörliga svårigheter, tiden
förgick, flertalet af de liberala rojalisterna
kom till - besinning och nu vilja icke dessa
på några vilkor ge sitt bifall till en monarki
sådan som grefven af Chambord önskar den.
Något som ock skadat fusionisternas planer
är den djupa ringaktning, som kommit gref-
ven af Paris till del med anledning af det
förakt han visat sina förfäder, sin familje
traditioner och grucdsatser, Han lär nu icke
längre kallas Comte de Paris, utan monsieur
de Paris, hvilket namn, som bekant, eljest
päres af Paris bödel. Han är, säger man,
sämre till och med än denne, ty bödeln
brännmärker blott dem som blifvit dömda
dertill, då deremot grefven af Paris sökt
negla sin far och farfar vid skampålen.
Goeneralrådens årliga sammanträden ha nu
börjat, och fastän dessa blott ha att syssel-
sätta sig med departementens lokala intres-
sen, ha de dock alltid haft ett väsentligt in-
flytande på stämningen i landet, liksom de
också ofta kunnat bringa verksamma agita-
tioner till stånd. Det republikanska ele-
mentet är starkt representeradt i dessa för-
samlingar och det är derför naturligt att
oppositionens ledare hoppas på understöd från
deras sida. Iorikesministern lär ock från
åtskilliga prefekter ha blifvit underrättad
om att man har för afsigt att protestera
mot dö resultat, som sammankomsten i Frohs-
dorf möjligen kan ha till följd, och fordra
republikens definitiva upprättande. Hura
regeringen kommer att förhålla sig gent
emot dessa demonstrationer är ovisst; af ett
telegram till Times ses dock, att prefek-
terna mottagit instruktioner om att inskrida
ifall generalrådens möten skulle komma att
antaga politisk karaktär. Ett annat tele-
gram, som redan är vira läsare bekant, med-
delar att prasidentvalen till generalråden
haft en lycklig utgång för de konservative
nästan öfverallt utom i de sydliga departe-
menten. Generalrådens hållning skall emel-
lertid otvifvelaktigt komma att bli intres-
santa mätare för fusionspolitikens utsigter.
Att denna politiks utsigter icke äro syn-
nerligen stora framgår ytterligare af de
rapporter, som, iokomna från landets oliza
delar, blifvit upplästa vid ett sammanträde
af Union republicaine eller nationalförsamlin-
gens yttersta venster. Enligt desamma
skulle intrigerna för monarkin rösa alls
intet bifall inom departementen och öfver-
allt der nya val komma att ega rum lära de
sannolikt utfalla till det republikanska par-
tiets fördel. Detta parti är ock helt och
hållet bestämdt att fortsätta med sin afvak-
tande, uppmärksamma och fasta politik.
Om valrörelserna i Tyskland
skrifver en korrespondent från Borlin till
Augsb. Allg. Zeitung: Hur lifligt än pres-
sen, i synnerhet den liberala, sysselsätter
sig med de förestående valen till landt- och
riksdagen, visar sig dock blott ringa intresse
eller deltagande hos sjelfva folket. Men så
mycket måste dock betraktas såsom visst,
att det så kallade Kreuzzeitungs-partits ut-
sigter- sjunkit lägre än någonsin efter den
fullkomliga brytningen mellan regeringen och
de gsammal-konservativa. Huruvida Natio-
nalzeitgs påstående att alla till nationalliba-
rala partit hörande deputerado komma att
pli ätervalda och att dessutom partit skall
komma att eröfra åtskilliga hittills konser-
vativa valkretsar lär väl, säges det, bli be-
roende på huruvida regeringen skall under-
stödja detta partis sträfvands eller ej. Som
det egentliga regeringspartit bör man be-
trakta de Snykonservative, hvilka i allt
väsentligt stämma öfverens med de Sfrikon-
garvativet utom deri, att de förstnämde öp-
pet uppträda till regeringens försvar, då
deremot de sistnämde söka häfda ett slags
sjolfständighet. Föröfrigt äro dessa båda
grupper eniga i att jemte de nationallibe-
rale understölja regeringen i honnes kyrko-
politik. Det är måhända bott i frågan om
militärlagen som det herrskar oenighet mel-
lan regeringen och de nationalliberale.
Tumultuariska uppträden
ha egt rum i Breslau med anledning af ett
socialistiskt arbatarmöte, som slutligen måste
upplösas af polismakten. Bland de 1,000
närvarande funnos många medlemmar af In-
ternational och dessa motsatte sig på det
häftigäste att det demokratiska arbetarpartit
skulle leda förhandlingarne. Då arbetareför-
eningens ordförande, Hassuclever, skulle in-
taga platsen såsom mötets president, upp-
stod ett förfärligt tumult, som först glu-
tade då han gaf ordet åt en af Internatio-
nals medlemmar, hvilken genast föreslog att
Hasonclever, Ssåsom hemlig regeringsagent
och förrädare mot den rätta sociala folk-
friheten4, icke måtte få ordet. Nu uppstod
ett nytt våldsamt tumult och ett allmänt
slagsmål utbröt, som icke slutade förr än
polisen utrymde lokalen.
I sammanhang härmed kan nämnas att
myndigheternas i Disseldorff låtit nadtaga af
socialdomokraterna uppsatta plakat, hvilka
uppfordrat till ett allmänt folkmöte. Den
starkaste utbredningen tyckes den socialde-
mokratiska agitationen hafva i konungariket