Calloanders hund — han kände sig troligtris öf. verträffad. Efter en sådan mandat var Calloander gifven polisen i våld; tre konstaplar afförde honom till vaktkontoret. Calloanuders uppträdande inför polisdomstolen var naturligtvis ett miisterstycke af oförskämdhet. Sedan han genom åtskilliga spegeltikterier försökt att jäfva vittnena, föll han under vittnesmålet oupphörligt polisdomaren i talet. — Jag tillåter ej herrn att fråga vittnena, sade han bland annat, låt vittnena tala sjelfva. — Skall ni lära mig stt leda undersökningen? frågade polisdomaren. — Ja! sade Calloander. — Jag är för gammal domare att taga mot rättelser! — Jag aktar domstolen högt, men rättvisan aktar jag högre, sade Calloander. Resultatet af all denna strid med hand och mun blef at: Calloander dömdes att för våld mot person böta 50 och för våldsamt motstånd 25 rdr samt att ersätta barberaren för but2ljslaget och bettet med 25 rdr. — Låt mig lösa protokollet, sade Calloander morskt och försvann. RÄDHUSRÄTTEN. Tryekfrihetsmål. Vid rådhusrättens femte afdelning företogs i förgår till behar.dliog det af t. f. häradsskrifvaren E. L. Petersson mot ansvarige utgifvaren af tidningen Fäderneslandet, konstförvandten E. F. Öfverlind anhiängiggjorda åtal med yrkande om ansvar enligt 3 11 mom. tryckfrihetsförordningen, Jemfördt med 16 kap. 85 eller, derest detta lagrum icke af rätten anses kunna tillämpas, 11 af samma kapitel etrafflagen för en i nämda tidning för den 5 nästlidne juli införd uppsats med öfverskrifi: Huru står det till med Stockholms läns styrelse? hvilken nppsats käranden ansett för sitt goda namn och rykte kränkande. Vid målets påropande inställde sig parterna ersonligen, svaranden i rättegången biträdd af boktryckaren J,F. Hagström, och käranden utvecklade i ett längre skriftligt anförande, årfö!jdt af flera bilagor, sitt käromål. På evarandeombudets begäran uppsköte målet till annan dag, då Hi skulle åligga Öfverlind att afgifva svaromål.