Vårt dagliga bröd.
Efter det Svensk Handels- och Industri
tidning i Sitt senaste nummer, eller det fö
i fredags, i en uppsats sysselsatt sig me
FORMOBOsÄT ornas i hufvudstaden arBetsin
ställelse och deri sökt bevisa, ätt dessa in
galunda voro berättigade att på angiffia skä
tipphöra med sitt-arbete, en bevisning, son
döck, enligt vårt förmenande, saknar gir
bindande kraft, emedan dess utgångspunkt
ligget något på sidan om sjelfva sakför.
hållandet, vänder sig tidtingen iäot kr
Bagare, för deras åtgärd mot brödförsäljarne,
och det dagliga bröd, de lemna allmänheten,
samt yttrar följande, hvilket helt visst skall
befinnas vara att sannrt uttryck för det stora
flertalöts i hufvudstaden tysta tankar:
Allmänheten är mycket blyg af sig, och
hon fördrager länge med tålamod de oförräta
ter, hennes många plågoandar tillfoga henne.
Men döp, som herrar bagare denna gång be-
gingo mot henne, var dock för stor, för att hon
med lägn skulls fördragå den. Så länge strit
den endast gällde gesällerna, tög hennes med-
födda godhet ut sin rätt, hon tyckte det var
synd om de stackarne, som fingo vaka medan
hon söf, Men om deras herrar och mästare,
som jemväl hafva blifvit hennes, har hon als
drig tyckt att det är synd, och hon har san
serligen ej Heller haft skäl dertill Den oför-
rätt, de nu senast tillfogat henne, väckte ej
allenast hennes harm, den påminte henne äfs
ven lifligt om alla de många och djupa oförs
rätter, de förut och utan återhåll tillfogat
henne.
Hon har derför gifvit sig till att närmare
beskåda det bröd hon erhäller, icke allenast
På måndags morgon, utan äfven de bröd
hon får på måndags middag, alla morgnar,
alla middagar; alla qvällar. Hennes gransk-
niog inskränker sig icke till brödens ålder,
kon Börjar äfven undersöka deras växt samt
öfriga kropps- och -själsförmögenheter. Och
hon har kommit till det resultat, att de äro
ett förderfvadt och dåligt slägte, de huggor-
mars afföda, som böra utrotas från jorden,
för att lemna plats åt dem, som bättre upp-
fylla sin bestämmelse;
OGH i sanning är det icke en skam stt en
hufvudstad af Stockholms betydenhet i vår
tid icke skall hafva annat bröd att bjuda på,
än det, stadens bagare behaga lemna sina
kunder. Det är ingen af brödets egenskaper,
beroende på herrar bagaremästares åtgöran
den, som icke gifver abledning till det mest
högljudda klander; och vi veta icke hvad vi
mest skola beundra, den hänsynslöshet, hvar-
med herrat bagaro Hittills behandlat allmän -
heten, eller det tålamod, hvarmed allmänheten
fördragit denna behandling: Icke alleräst att
hon betjenas -med gammalt bröd — detta bröd
är äfven illa gräddadt af dåligt mjöl, fallt af
snusk och ohyra och derjemte, hvilket under
dylika omständigheter torde kunna räknas det
till förtjenst, så. litet och oansenligt, att det
icke kan sägas i någon mån utgöra ersättning
för de dryga penningar, som derför begäras,
Det vore väl underligt, om Mela samhället
längre skalle tåla, ott dylikt tyranni, när det
har medel i sin hand att befria sig derifrån: I
Vi kuona icke tänka oss, att det skall vara
lömdt att åtnöjas med små bröd, när ladorna
knappast förmå rymma de fika skördar, hvar -
med landet år efter annat blifvit hugnadt,
låligt, gammalt och snuskigt bröd, när allas
raktan går ut på ökadt välbefinnande och vi
;fverallt se, huru det i alla riktningar och i
lt rikare mått jemväl vinnes. Här om nå-
fader är ett fält för den företagsamhet och
len krafternas förening, som satts i rörelse i
år stad för långt mindre vigtiga ändamål än
let ifrågavarande. De arbetsmetoder: och nya
naskiner, som jemväl i denna näringsgren in
örts i utlandet, bidraga icke allenast att för-
nkla arbetet, de göra det nästan obaroendo
f några öfvermodiga arbetares nycker och
unna dorjemte förskaffa oss, hvad alla utlan
ets större städer hittills länge egt, men vi
ått sakna — färskt bröd många gånger dyg-
et om.
cat