och i den andra hoppas att undslippa straffet.
Men då jag ingenting sade och på hennes frå-
ga, hvad som blifvit öfverenskommet med Con-
rad rörande arrendet, hade svarat att ännu
ingenting var afgjordt och icke heller skulle
blifva det så snart, fattade hon synbarligen
nytt mod. Hennes ögon upphörde att följa
hvar och en af mina miner och 1örelser samt
vände sig småningom åter till det håll, hvar-
ifrån jag till henres stora sorg några dagar
förut tvungit henne att se bort.
Ni torde kunna föreställa er min vrede. I
första ögonblicket ville jag säga upp herr von
Treche och köra Bertha på porten — men
hvad vill man icke göra i det första ögonblic-
ket! Sedan kom den lugna eftertanken, och
jsg sade till mig sjelf att hvarje sak, huru
dålig den än såg ut, borde undersökas och
pröfvas, på det man måtte utröna, om det
icke funnes förmildrande omständigheter, som
talade till den brottsliges fördel.
Och voro icke sådana omständigheter här
för handen? Att en flicka med Berthas koket
ta skönhet måste göra ett starkt intryck på
en sådan man som herr von Treche, hvilkens
föregåerde lif utan tvifvel icke varit synner-
ligen exemplariskt, detta var ju, när man
sänkte närmare på saken, helt naturligt. Å
ndra sidan var denne herre med sina höga
Btöflar; som pryddes af gula kragar, pin fan-
Sastiska ridrock, sina snäfva byxor, mitt pBir-
tigt krusade hår med bena i nacken, Bina blon-