ett synnerligt intressant föredrag: COm de
äldre mynt, som blifvit funna i Gotlands
jord, samt om de mynt, som blifvit slagna
i Visby, Den derefter begynnande diskus-
sionen omfattada de tre sista frågornafi
öfverläggningsprogrammet, nemligen: 7:
CKunna hos den gotländska befolkningen
spåras egendomligheter, beroende af skilda
nationaliteters inverkan, och hvilka? 8:
CHuru skall man kurna förklara vissa egen-
domligheter i byggnadssätt och utsmyckning
hos de gotländska kyrkorna?4 samt 9: I
hvad slägtförhållande står Helgeandskyrkan
i Visby. till ett eller flere märkligare arki-
tektoniska monumenter i utlandet?4 Dis-
kussionen, som förnämligast fördes af pro-
feesor Carl och intendenten Per Säve, dr
Sotlman, amanuensen Eichhorn, lektor Berg-
ahah och bibliotekarien Wieselgren, företedde
en hög grad af liflighet och saknade till och
med icke sina små hvassa repliker.
. Ändtligen, när klockan hunnit till half 3,
förklarade ordföranden öfverläggvingarna slu-
tade och bad att få hembära svenska forn-
minnesföreningen sitt tack för det förtroende,
som kallat honom på ordförandeplatsen, och
försäkrade att de tre dagar, som Sveriges
fornforskare nu varit i Visby, skulle blifva
bland bans oförgängligaste minnen. Förenin-
gens vice ordförande, dr Sohlman, framförde
på de närvarandes vägnar en varm tacksä-
gelse till doktor Söderberg för det utmärkta
sätt, hvårpå han ledt detta mötes förhand-
lingar, och slutade med att uttala några
varma ord öfver fäderneslandet, dess minnen,
ära och sjelfständighet, för hvilkas värnande
det var svenska fornminnesföreningens upp-
gift att efter måttet af sina krafter arbeta.
Så slutade sverska fornminnesföreningens
tredje årsmöte. Få timmar derefter spräng-
des den förtroliga krets, som, i samfäldt ar-
bete och ett lärorikt utbyte af tankar, till-
Bragt några oförgätliga dagar. Klockan 7
afreste en del af mötets deltagare möd Got-
land, helsade från kajen med sång och hur-
rarop. De öfriga lemnade det minnesrika
och gästvänliga Visby i söndags afton.
—R8.