lig karaktär, och deras missnöje vittnar om att deras ansträngningar hittills varit utan resultat. Under sådana omständigheter är det en. på förhållandena väl: grundad fordran, att alla-fosterlandsvänner vid de förestående valen: sluta sig tillsamman för att med förenade krafter bekämpa de gemensamma fienderna, så att regeringen -å sin sida kan göra räkning: på ett fast och uthålligt understöd, då hon med eftertryck träder inom skrankorna för folkets rättigheter.4 Tyskland skall fira en stor fest den 2 september, årsdagen af andra fraaska kejsärdömets fall vid Sedan, då det stora segermonumentet å Königsplatz i Berlin skall aftäckas. Detta monument har en egendomlig historia. Dess grundsten lades den 18 april 1865, iörsta årsdagen eftar stormningen af Dyppöl, men sjelfva verket, som skulle fira österrikiska och preussiska armbernas gemensamma segrar öfver Danmark, var ej väl börjadt, förrän 1866 års krig utbröt, och nu skulle monumentet äfven helga minnet af Preussens segrar öfver Österrike och de mindre tyska staterna. Monumentet var ännu ofullbordadt, då 1870 ärs krig utbröt, och nu har BSedandagen utsetts till. aftäckande af ett monument, som skall ära Tysklands enhet genom segren öfver Frankrike. I Bremen bar ett magasin, i hvilket 1,200 balar bomull förvarades, nedbrunnit. Konung Johan-afSachsen har en längre tid varit så sjuk; att läkarne nästan uppgifvit allt hopp om att kunna rädda honom. I förra veckan spreds till och med det ryktet i Dresden och Leipzig, att han var död, och kronprinsen Albert, hvilken såsom chef för sachsiska (12:te) armekåren var på väg till Metz, der ett monument skulle invigas, vände hastigt om och begaf sig tillbaka till Dresden. De senaste bulletinerna lyda emellertid något mera lugnande. Konung Johan är 72 år gammal. Kronprinsen Albert, som med heder deltog i det tysk-franska kriget och blef utvämd till fältmarskelk, är född 1828, alltså 45 år gammal. Han anses för en klok och fördomsfri man, inen om hans förhållande till sakernas nya ordning i Tyskland råda skilda meningar. Som bekant var han, som är en förtrolig vän till kejsar Frans Josef, en ifrig anhängare af den österrikiska alliansen 1866, och deltog med stor tapperhet i de dåvarande blodiga striderna i Böhmen. Den opopularitet, han härigenom ådrog sig hos det nationela partiet i Tyskland, minskades väl något genom hans uppträdande i kriget mot Frankrike, der han, som nyss nämdes, blef fältmarskalk; men af det sätt, hvarpå de preussiska tidningarne. omtala utsigterna till ett -tronskifte i Sachsen, vill det dock synas, som om man i Berlin icke hyste något synnerligt stort förtroende till Sachsens blifvande konung.