Utrikes-Nyheter:. Från Tyskland. Med anledning af de förestående riksangsmannavalen i Tyskland innehåller den officiösa Prov. Corresp. en artikel, i hvilken oppositionen i Tysklands nationela politik karakteriseras på följande sätt: Det är en naturlig följd -af-.de strider, som föregått Preussens och Tysklands nyaste ombildning, att de genom tillfälligheter.) nas makt och den nationela rörelsen -öfvervarm partion ännu ställa sig, fendtliga gent emot sskernas nya vordning. ; Således har då Preussen-och det tyska riket bittra motständare, som icke kunna försona sig med det faktum, att Preussen uppnått den ställning som med rätta tillkommer det i Tyskland, att detta land, från att vara ett geografiskt begrepp stigit upp till :ett.:vara en makt af förste odningeny: och :attsdet tyska folket med alltistörre glädje går fram på den en gång beträdda enhetävägen. -CMeti åntinget nu dessa -moiståndare 1epresonterä polska eller danska, wvelfska eller partikularistiska fordringar, är det Bkväl rögeringons pligt att med ogtörsta bestämdhet undertryckeslika sträfvanden, hvilka äro siktadölikaiFal mot Preussen: och det tyska rikets bestående,jisom mot folkets lifsutKA allvarligåre betydelse för nutiden är den ultramontana oppositionen; ty den för kriget i slutna led och med särdeles farica vapen: Bunligt träditioner från) medel tiden håller den romerska kyrkostyrelsen fast: vid fordringarne om att gälla för ofelbår, icke-blott i.trosfrågor, utan ockiatt ha det afgörande ordet icverldsliga: angelögenHötery öchisynnerhet föreskritvändet af-denallmänna riktningen af statsförvaltningen och folkets utvöpkling. -Dessa fordringar. förfäktas öfverallt med största -hårdnaekenhet af, jesuiterna och det Wador -dorasyins flytande atående katolskå pfösterskapet; mon lyckligtvis inser den mora insigtsfulle delen af den katolskå böfolkningen; Att regeringen, snom att tillbakavisa de ultramöntanas anpräk; jöke gör andät, ät värnar de nödvänarsa Vilkoröh för statsördninger Och den nåtionelk bjölfständigHeten.s — a 4På oppositionens yttersta flygel stå slatligen socialisterna, som alltid äro beredda att försnha, sig med hvilket parti som helst i ett Anfall möt reögeriögen. E6P öfrigt bekymra de sig icke det minsta om de grundsatser och fordringar, som göra Big gällande hos det parti, hed Htilket ide:såförenat sig. De hoppas Blott ett, att vid hvarje omstörtning komma närmare sitt mål: kullkastandet af hvarje ordningsprincip, vare pig statens, egendomens eller familjens.4 äSädana äro alltså de partier, som bilda hufvudstammen -i oppositionen mot den nationela politiken. Deras sträfvyanden ha en i tionel, alltså en stats och riksfondt