lade 1 sonuag5 arton på MISSIlOPPI-BIUMUVY itanför Ruthe. Skördeutsigterna, Från alla håll berättas de mest storartade förhoppningar om rik skörd. Sålunda omtala skånska tidningar att sädesfilten bära i år den rikaste och herr igaste årsväxt; från Smålanl heter det, att Arsväxten fortfarande på det bästa sätt gyn nas. af väderleken: samt visar sig långt mer förhoppningsfull än någonsin i mannaminne; från Halland att landtmännen glädja sig åt öfver: fulla lador; från Östergötland att alla sädesslag: utom hafre, lofva en utmärkt äring; från Ve stergötland heter det ungefär på samma sätt; från Upland skrifves: Arsväxten står. i det herrligaste flor, med undantag af kornet, som mångenstädes är ojemt och fordrar regn; från Södermanland heter det att man för alla säden väntar ett ovanligt rikt år; och från hela Norrland ingå de möst lofvande underrättelser. Rörande höskörden . sammanstämma alla uns derrättelser i, att denna i år är långt rikare än under något af de sista tio åren. Sålunda är all anledbiog att, derest ej ogynnsamt berg niogsväder gör förhoppningarna om intet, in registrora 1873 som det femte rika året å rad för Sverige. Ranängens jättegryta. Rörande denna ovarligt stora gryta har redaktionen af Göteborgs Handelstidning mottagit följande meddelande: Rs En jättegryta, belägen i norra sluttningen å Ranängsbergen, på den mark som tillhör grosshandlaren OC. D. Lundström, har i dagarne blifvit tömd. Största tvärlinien iöfversta kanten är 8 fot 8 verktum, den mindre 7 fot 2 tum, djupet 13 fot. Till 5 fots djup var gry tan fylld med vatten; derefter med gyttja och sten. De öfverst: liggande stenarne ha afrun: dade kanter, liknande vanliga jordstenar, som i senaste tid blifvit nedrullade, hvilket visas deraf att under dem låga ännu större. stenar med skarpa kanter. Vid.10 fots djup påträf: fades de första rullstenarne, större och mindre, hårdt inbäddade i sand: Alla hafva -glattsli pade. ytor med olika förmer, några aflånga, andra liknande mindre klot. En af de största vid detta djup funna liknar ett hjerta. Sedan man ännu uppgräft ett lager af grus och småsten, träffadss andra, deribland 2 cirkelrunda i yttre kanten, med konvexa sidor. Vid 12 fots djup bildas en glattslipad afsats i den cirkelrunda bergväggen, :så beskaffad, att den bildar ett säte för tre man. 9Straxt nedanför detta djup träffades sista: rullstenen, nästan klotformig, hållande omkring 14 tum i tvärlinio. s Denna gryta har till någon del varit kändy men aldrig tömd till -botten. --Den första tömningen skedde för omkring 50 år sedan af en studerande Rabnberg, men :hunnen till första stenlagret, upphörde han med arbetet. Seder mera. har intendenten Malm låtit tömma grytan till omkring samma djup och aftecknat henne till det tömda djupet jemte de deri liggande öfversta stenarne. Nu först: har -grytan blitvit fallständigt tömd. Ejäedersskänker,. I Hernösands Posten läses: Nyligen afflyttade inspektor F. Beren creutz fiån sin betattning vid Husum verken, hvilken han innehaft i 22 år, eller allt sedan grundstenen lades till den första af verkets byggnader. Af verkets talrika arbetare hade många värit vid verket lika länge. söm han, och många hade under hans styrelse uppvuxit från gossar till män, Af denna långa bekantskap ha alstrats ömsesidigt. förtroende och ömsesidig tillgifvenhet, Ett uttryck häraf gåfvo arbetarna genom: den hedersskänk, hvilken de vid afflyttandet förärade hr B:, en skänk lika hedrande för gifvarne som för mottagaren. Den ifrågavarande gåfvan, atsedd att uttrycka gifvarnes tacksamhet dele . för den rättvisa och månhet om deras bästa, som hr B. ådagalagt, dels ock för hans omvårdnad om de sjuka och fattiga, bestod af en kristallskål, hvilande på. en fot af silfver, arbetad hos Möllenborg och värd 2 å-300 rår. At arbetarnes barn hade han redan förut, såsorå est tacksamhetsuttryck för sin omvårdnad särskildt om dem, erhållit en pappertsknif af silfver. Vildsint besättning. Kaptenen Louis Drillet å franska fartyget Constance: Marie, f.: n, liggande i Göteborg, blef i måndags på f. m, öfverfallen. och misshandlad af ombord å fartyget anställde franske matrosen Jean Louis Chate, hvilken äfven med en knif sökte såra kaptenen, hvarifrån han dock förhindrades af tillstädeskomna poliskonstaplar. Något senare på f. m. sökte den vildsinte matrosen jemte An bamnat Äfnan franarnan. att kagta atvrman