Utrikes-Nyheter.
Från Frankrike.
Franska nationalförsamlingen har nu bör.
jat sina ferier, och de republikanska tidnin-
garna påstå, att regeringen ämnar använda
dem för att medelst en hel mängd repres-
siva förhållningsreglor hålla pressen och den
radik.la agitationen i tygeln. Det förestår,
äfven, säges det en ny utgallring bland pre-
fekterna och andra administrativa embets-
män. I Paris äro sex poliskommissarier,
som blifvit utnämda af septemberregeringen,
nu afsatte och de förre (kejserlige) åter in-
setto. Det säges ock att polisprefekten Re-
naults ställning är allvarligt hotad, enär han
ej utvecklar tillräcklig energi.
Enligt Indep. Belge är det regeringens
afsigt att utsätta fyllnadsvalen till national-
församlingen, der 6 platser äro vakanta, till
senare hälften af september. Man hoppas
att intill dess ha inverkat så mycket på be-
folkningen i departementet, att de konser-
vativa valmännen åtminstone icke, såsom
hittills, genast från första börjanfuppge stri-
den mot republikanerna. För öfrigt lär in-
Tikesministern Beul icke vara mycket be-
låten med prefekternas och mairernag rap-
Porter om stämningen i provinserna,
Under de senare dagarne lära åter flere
kommunister blifvit häktade.
Ett af de ultramontanas hufvudsträfvan-
den lär, enligt hvad en brefskrifyare från
Versailles till Köln. Zeit. berättar, för när-
varande vara det, att förmå regeringen att
erkänns carlisterna såsom krigförande makt.
Icke blott legitimisterna bemöda sig om att
bringa hertigen af Broglie härtill utan ock
de tidningar, hvilka direkt påverkas af jesu-
iterna, sådana som Univers och Monde. Till
den ändan tillägga de Vigilantes borttagan-
de af Friedrich Carl en särdeles stor bety-
delse. De påstå att detta blott var en in-
ledning till en ny machinåtion af furst Bis-
märck, som till hvarje pris vill sätta en
medlem af familjen Hohenzollern på Spa-
niens tron. Orleanisterna låta emellertid,
lika litet som republikanerna, fånga sig af
denna taktik. Ockeå är det sanuolikt att
hertigen af Broglie icke skall gå in på de
ultråmontanas och legitimisternas planer.
Derför lära ock några af de sistnämdas
ledare ha vändt sig till Mac Mahon. Emel-
lertid är det föga troligt att Han skall ge
efter, och så länga den spanska cortesför-
samlingön icke proklamerat Don Carios som
konung, skall Mac Mahons och De Broglies
regering svårligen kunna förklara carlisterria
såsom krigförande makt. Dock tillåter hon
för närvårande dessa allä möjliga friheter
på gränsen, både hvad förstärkningar och
tillförsel beträffar. Lsegitimisterna och de
ultramontana anse visserligen att detta icke
är nog; men alla förnuftiga menniskor i
Frankrike finna att detta redan är alldeles
för mycket, och denna åsigt skall väl slut-
ligen bli förherrskande äfven i de officiela
kretöårne.
Den af krigsministern undertecknade be-
fallningen, att inställa marskalk Bazaine för
krigsrätt, delgafs denne förliden lördag. På
fråga om hvilken försvarare han ville välja,
angaf han advokaten Lachaud. Denne er-
höll derför i tisdags en afskrift af de olika,
mycket omfångsrika aktstyckena, en afskrift
hvars renskrifvande kostat 14,000 frank,
hvilka Mmärskalkön måste betala. General
Rividres berättelse omfattar 530 sidor i
oktavformat och åtskilliga andra vittnens
intyg gå på hela volymer. Fyra höndra
vittnen ha blifvit hörda, af hyilka 250 skola
inkallas. Bazaine sjelf skall ihkalla 100.
Först i början af oktober kommer rättegån-
gen att ta sin början, och man väntar att
den först fram i november skäll bli slut.
Den. 1 januari nästa år skall bagnon i
Toulon tillslutas och några straffgalerer skola
då ej längre finnas i Frankrike.
Franska vetenskapsakademien har till 1e-
damot invalt Ferdinand de Lesseps, Suez-
kanalens anläggåre.
Regeringen i Madrid
synes tills vidare ha koncentrerat hela den
viilitäriska styrka, öfver hvilken hoå har
att förfoga, emot den upproriska staden Va-
incig. Bölägringsdrimön lär bostå af 6,000
man, 16 fält- och 8 belägringskanoner. Yt-
terligare förstärkningar ha blifvit ditsända.
Efter 5 timmars bombardement hade!de be-
lägrade insurgenterna erbjudit sig att på vissa
vilkor kapitulera, men dessa ha blifvit af-
slagna af regeriigen, som fordrar att dö skola
öfverloming big på nåd dök onåd. Bevila
här, som (ott tolsgrarn meddelat) redan ka-
Pitålerat.
Salinerons klokhet och kraft göra sig fort-
farände öfverallt gällandå såväl inom rege-
ringen som cortesförsamlingen: I den senare
har han hållit ett tal om nödvändigheten af
disciplinens återupprättande inom armån och
försäkrat att han ville bringa krigslagarne
i hela sin stränghet till efterlefnad. Då
detta hans yttrande framkallade lifliga mot-
sägelser och stort mMissnöjg från Yensterh,
svarade han:
Jag upprepar åter, mina herrar, att jag
eftertryckligen vill hålla mig till krigslagarne.
Äro de oriktiga, nåväl, då tillkommer det er,
att förändra dem; men intill dess måste
och sköla de rospekteras! Glöminen icke,
att vi lida af ett fel; ett fel, som är snart
hundra år gammålt, och som vållät att alla
sammansvärjningar, revolutioner och reak
tionärå rörölser hos: oss: alltid utgått från
och blifvit ledda af Militären. Regeringen
ör fast haslntan att verka hän att ar