Utrikes-Nyheter. Från Frankrike. Franska nationalförsamlingen har nu bör. jat sina ferier, och de republikanska tidningarna påstå, att regeringen ämnar använda dem för att medelst en hel mängd repressiva förhållningsreglor hålla pressen och den radik.la agitationen i tygeln. Det förestår, äfven, säges det en ny utgallring bland prefekterna och andra administrativa embetsmän. I Paris äro sex poliskommissarier, som blifvit utnämda af septemberregeringen, nu afsatte och de förre (kejserlige) åter insetto. Det säges ock att polisprefekten Renaults ställning är allvarligt hotad, enär han ej utvecklar tillräcklig energi. Enligt Indep. Belge är det regeringens afsigt att utsätta fyllnadsvalen till nationalförsamlingen, der 6 platser äro vakanta, till senare hälften af september. Man hoppas att intill dess ha inverkat så mycket på befolkningen i departementet, att de konservativa valmännen åtminstone icke, såsom hittills, genast från första börjanfuppge striden mot republikanerna. För öfrigt lär inTikesministern Beul icke vara mycket belåten med prefekternas och mairernag rapPorter om stämningen i provinserna, Under de senare dagarne lära åter flere kommunister blifvit häktade. Ett af de ultramontanas hufvudsträfvanden lär, enligt hvad en brefskrifyare från Versailles till Köln. Zeit. berättar, för närvarande vara det, att förmå regeringen att erkänns carlisterna såsom krigförande makt. Icke blott legitimisterna bemöda sig om att bringa hertigen af Broglie härtill utan ock de tidningar, hvilka direkt påverkas af jesuiterna, sådana som Univers och Monde. Till den ändan tillägga de Vigilantes borttagande af Friedrich Carl en särdeles stor betydelse. De påstå att detta blott var en inledning till en ny machinåtion af furst Bismärck, som till hvarje pris vill sätta en medlem af familjen Hohenzollern på Spaniens tron. Orleanisterna låta emellertid, lika litet som republikanerna, fånga sig af denna taktik. Ockeå är det sanuolikt att hertigen af Broglie icke skall gå in på de ultråmontanas och legitimisternas planer. Derför lära ock några af de sistnämdas ledare ha vändt sig till Mac Mahon. Emellertid är det föga troligt att Han skall ge efter, och så länga den spanska cortesförsamlingön icke proklamerat Don Carios som konung, skall Mac Mahons och De Broglies regering svårligen kunna förklara carlisterria såsom krigförande makt. Dock tillåter hon för närvårande dessa allä möjliga friheter på gränsen, både hvad förstärkningar och tillförsel beträffar. Lsegitimisterna och de ultramontana anse visserligen att detta icke är nog; men alla förnuftiga menniskor i Frankrike finna att detta redan är alldeles för mycket, och denna åsigt skall väl slutligen bli förherrskande äfven i de officiela kretöårne. Den af krigsministern undertecknade befallningen, att inställa marskalk Bazaine för krigsrätt, delgafs denne förliden lördag. På fråga om hvilken försvarare han ville välja, angaf han advokaten Lachaud. Denne erhöll derför i tisdags en afskrift af de olika, mycket omfångsrika aktstyckena, en afskrift hvars renskrifvande kostat 14,000 frank, hvilka Mmärskalkön måste betala. General Rividres berättelse omfattar 530 sidor i oktavformat och åtskilliga andra vittnens intyg gå på hela volymer. Fyra höndra vittnen ha blifvit hörda, af hyilka 250 skola inkallas. Bazaine sjelf skall ihkalla 100. Först i början af oktober kommer rättegången att ta sin början, och man väntar att den först fram i november skäll bli slut. Den. 1 januari nästa år skall bagnon i Toulon tillslutas och några straffgalerer skola då ej längre finnas i Frankrike. Franska vetenskapsakademien har till 1edamot invalt Ferdinand de Lesseps, Suezkanalens anläggåre. Regeringen i Madrid synes tills vidare ha koncentrerat hela den viilitäriska styrka, öfver hvilken hoå har att förfoga, emot den upproriska staden Vaincig. Bölägringsdrimön lär bostå af 6,000 man, 16 fältoch 8 belägringskanoner. Ytterligare förstärkningar ha blifvit ditsända. Efter 5 timmars bombardement hade!de belägrade insurgenterna erbjudit sig att på vissa vilkor kapitulera, men dessa ha blifvit afslagna af regeriigen, som fordrar att dö skola öfverloming big på nåd dök onåd. Bevila här, som (ott tolsgrarn meddelat) redan kaPitålerat. Salinerons klokhet och kraft göra sig fortfarände öfverallt gällandå såväl inom regeringen som cortesförsamlingen: I den senare har han hållit ett tal om nödvändigheten af disciplinens återupprättande inom armån och försäkrat att han ville bringa krigslagarne i hela sin stränghet till efterlefnad. Då detta hans yttrande framkallade lifliga motsägelser och stort mMissnöjg från Yensterh, svarade han: Jag upprepar åter, mina herrar, att jag eftertryckligen vill hålla mig till krigslagarne. Äro de oriktiga, nåväl, då tillkommer det er, att förändra dem; men intill dess måste och sköla de rospekteras! Glöminen icke, att vi lida af ett fel; ett fel, som är snart hundra år gammålt, och som vållät att alla sammansvärjningar, revolutioner och reak tionärå rörölser hos: oss: alltid utgått från och blifvit ledda af Militären. Regeringen ör fast haslntan att verka hän att ar