el Utrikes-Nyheter.
Rösträttens utsträckning
står i England åter på dagordningea och
nar alla ntsigter avt bli verklighet, om den
frisinnade Gladstoneska regeringen kommer
att qvarstanna vid statsrodret. En af denna
regerings: mest framstående ledamöter, un-
dervisningsministern Forster, har nemligen,
med den- uppriktighet och det mod, som
utmärka statsmännen af Gladstones skola,
inför underhuset afgifvit den långt ifrån
för alla ministerens vänner behagliga för-
klaring, att han för sin del gillar ett af
parlamentsledamoten Trevelyan . framstäldt
förslag att utsträcka hushålls-rösträtten (hou-
sehold suffrage) äfven till landtfolket. Han
tillade, att Gladstone sjelf, som af opass-
lighet hindrades att vara närvarande, delar
hans åsigt i frågan.
Hushallsrösträtten, eller rättigheten för
en hvar, som eger egen bostad eller gäldar
en hyra af visst belopp, att deltaga i par-
lamentsvalen, har redan någon tid varit
gällande för städer och köpingar, men ej
för landsbygden. När de liberale genom-
1refvo den senaste förändringen i vallagen,
trodde de, att man, för att trygga sakens
framgång, ej borde utsträcka denna grund-
sats till landsbygdens. arbeterebefolkning,
som då ännu icke visat något tecken till
sinne för allmänna ärenden;. Man trodde,
att de antingen alldeles icke skulle bruka
en dem förlänad rösträtt eller ock bruka
honom som viljelösa verktyg i egendoms-
herrarnes Händer.
Sedan dess hafva dock jordbruksarbetarne
visat sig lika mogne för det politiska lifvet
som städernas arbetare. : De möten de hållit
och de föreningar de bildat för aw tillvara-
taga Hitt bäst hafva utmärkt sig för sans,
godt omdöme och aktniog-för lagen.
Det är på grund häraf Trevelyan fram-
ställt det förslag, som Gladstone och Forster,
dock ej å regeringens vägnar, utan som en:
skilde parlamentsledamöter förklarat sig gilla,
Förslaget kommer först i nästa parlaments-
termin, och då inför ett nytt parlament,
till handläggning. På de förestående valen
skall det utan tvifvel utöfya stort infly-
tahdö och rörig varmt emottagande från det
ena hållet, starkt motstånd från det andra.
Preussiska fregatten Friedrich Carls
patsende mot det spanska örlogsfartyget
Vigilante; som kapades på sin väg till Al-
mena, hår naturligtvis vöckt stor uppmärk-
samhet inom den europeiska pressep, Man
förstår ieke den preussiska regeringens m4-
tiv till dehba handlings Journal des Debats,
som lerhnar en längre kommentar till denna
de preussiska vaprens- senaste bragd, an-
märker i hufvudsaken, följande; Preussen
har varit den första akt som med sumärk-
ningsvärd ifver orkänt den princip, som lig-
ger. till grund för spanska regeringens de-
kret af den 21 juli, enligt hvilket alla. de
af. insurgenterna eröfrade fartygen förklaras
för ejöröfvarfartrg, och kunna tagas af hvil-
ken som helst främmande makt, och enligt
hvilket dessa senare anmodas om att.räcka
de spanska myndigheterna en hjelpsam hand.
Vi ha redan i folkrättens namn protesterat
mot denna besynnerliga doktrin; som aldrig
förr varit känd. Andra tidningar ha ocksi
fästat uppmärksambeten på, att det icke kan
vara spanska regeringens mening att rent af
uppmana de främmande styrelserna att.be-
mäktiga sig dylika skepp, men att Hon blott
velat säga dem, att dessa fartyg icke ha
någon rätt till beskydd, att dew spadexa
gan icke förlänar dem nägon sådan: Man
ser emellertid att Preussön har fattat saken
annorlunda. Det är dock ett längt språng
från att neka ett fartyg skydd ock till att
kapa detsamma. . Vi stå svt den spanska
regeringen har brutit mot folkrätten och