låt oss nu börja tillämpningen. Nu anfö-
res den omtvistade paragrafen: Art. 11
mom. 3 af Öresundstraktaten, hvilken för
säkerhetens skull först återges på franska.
Här slutar: första artikeln, i det förf. upp-
manar läsaren Sbehålla ij minnet det an-
förda. Detta är visserligen att begära det
omöjliga, men vi skola dock göra vårt bästa,
allt för den der utlofvade tillämpningens
skull, och öfvergå till andra artikeln. i
Efter att i sin andra artikel, i gårdags-
numret, ha fortsatt sina citat på franska
språket ur traktaten och ur vid öfverlägg-
ningen förda protokoll framkastar den djup-
gående förf. af denna, sannolikt den grund-
ligaste tidningsartikel, som någonsin sett
dagen, den frågan: Hurudant var då det
folkrättsliga förhållandet i Öresund före
traktaten af 1857:4 — För att besvara
denna qvistiga fråga måste han, säger han,
Sgå något långt tillbaka i tiden och han
gör det också, Sicke för att lysa med lär-
dom — nej, visst icke — blott för att
belysa saken; Från 1857 vänder han sig
således till — år 445 f. Chr. och från
Öresund till — egeiska hafvet, som vid denna
tidpunkt lär ha gjorts till rent helleniskt
vatten. Efter att vidare ha omnämt An-
tiochus af Syrien och floden Kalykadnos, de
tysk-romerska kejsarne, Genua och Venedig
samt påfven Alexander VI, kommer förf.
ändtligen till den Cnyare diskussionen (om
det folkrättsliga förhållandet i Öresund?)
Innehållet af denna Sden nyare diskus-
sionen får man särdeles klart och tydligt
framställd i en hel- långspalt, fylld med
ungefär 30 mycket noggrant angifna citat
ur Grotius, Selden, Heffter, Phillimore;
Bluntschli, Wharton, Nizze, Rayneval, Or-
tolan, Kaltenborn, de Cussy, Martens m; fl.
Sedan han till sina läsares ofantliga upp-
byggelse visat hvilka oerhörda grundliga
forskvingar han gjort för att kunna nöjak:
tigt besvara den framkastade frågan om det
folkrättsliga förhållandet i Öresund, säger
han: Sammanfatta vi det föregående, blir
resultatet att: Öresund, intill. 1857 stod i
alldeles samma kategori som andra sund;
men att sjöfarten derstädes var betungad
. med en särskild afgift.4 Spritt nytt, isan-
ving spritt nytt, och för att kunna dra fram
i dagsljuset denna hittills obekanta sanning
är det som han anfört Cen - mängd -histo-
riska . fakta och uttalanden.af framstående
rättslärarelk — Hur tacksamma böra ej hang
läsare känna sig öfver detta anspråkslösa
nit, öfver dessa utredande förklaringar till
upplysningens frommal
Ledsamt nog anser förf. det vara, säger
han, Sonödigt arbete att redogöra för gunds-
tullens uppkomst. Han. anser nog -att det
kunde Cyara nöjsamt för en och annan att
utförligare berätta huru Danmarks rätt:
blifvit erkänd och bestämd, och vid hvilka:
tidpunkter, men han är obarmhertig nog att
nöja sig. med att anföra endast 10 stycken
årtal för olika fördrag och öfverenskommel-
ser och slutar sin. artikel: med den-upps
lysningen, att Cnu ha vi kommit så långt
— efter en afbandling på : tre spalter —
Satt Öresunds allmänt folkrättsliga wtäll-
ning före 1857 blifvit bågot så när klar.
Viå vår sida sluta med uttalandet af en
till visshet: gränsande förmodan, att förf.
icke : ännu . fått sin ställning Srågot så när
klar4 för sig, åtminstone icke på långt när
så klar, som Öresundsfrågan var för allmäns
heten redan -innan an på sitt, som man
ser, ovanligt rsdiga sätt sökte reda henne,