ansluta sig till dem. Detta skedde icke
Samma erfarenhet gjorde republikanarne
onsdags, då man afhandlade justitiemini
stern Ernouls bekanta lagförslag sogåend
det permanenta utskottets rätt att anställ
åtal mot de tidningar, som angripa national
församlingen. Majoritetens röstöfvervigt steg
vid detta tillfälle från 130 till 133. Di
striden; ehuru dock under andra former
egentligen vänder sig kring den stora frå.
gan: republik eller monarki, kan det anses
för afgjordt att venstra centern efter myc-
ket vacklande omsider anslutit sig till det
monarkiska pattiet. Ännu för en månad
sedan förklarade Christophle, såsom venstra
centerns ledare, att hans parti osvikligen
ville hålla fast vid de af Thiers uttalade
grundsatserna ; ru är han en general utan
armå och råder blott öfver några få röster.
Det republikanska partiet skulle således
för framtiden komma att bestå af blott två
grupper: den moderata venstern och de ra-
dikala under Gambetta. Detta är resultatet
af ett två månaders fälttåg — från den
24:de msj till den 24;de juli — hvilket från
högern blifvit ledt med framgång och för-
måga, men framför allt med enighet. Mi-
nisterpresidenten Broglie hade rätt, då han
sade att det republikanska partiet var oonigt
med afseende både på form och innehåll,
föremål och medel, kort sagdt i hvarje
hänvseende. Venstern tyckes sjelf känna
detta, och Jules Favre riktade sitt förbitt-
rade angrepp just mot denna enighet mellan
de tre monarkiska partierna och utöste isyn-
nerhset sin harm mot regeringens allians med
bonapartisterna. Han såg i derna en lag-
tridig handling, enär nationalförsamlingen
genom beslut af den 1:sta mars 1871, hade
förklarat den kejserliga dynastien afsatt.
Men Gavini tillropade honom: Ni vill gerna
splittra majoriteten, men det skall icke
lyckas er!4 — och Broglie tillade senare:
majoriteten är fullkomligt enig i alla prin-
cipfrågor, medan minoriteton visar sig oenig
i alla politiska och sociala frågor. Det
republikanska partiet slutar således samman-
trädena före ferierna med en sorglig er
farenhet om majoritetens växande styrka
och sin egen tilltagande splittring. Man
kan under sådana förhållanden icke förvånas
öfver, att icke blott den konservåtiva pres-
ser, utan ock medlemmarre af högern och I
regeringen uppträda med en fasthet och ett
sjolfförtroende, eom man under Thiers tid
icke var van vid.
Jules Favre blef med ringaktning bemött
ef majoriteten, och minister-presidenten
Broglie vände sig vid besvarandet af hans
interpellation icke en gång till honom per-
son!igen, utan till majoriteten. Detta kan
förklaras af den tvetydiga dager, i hvilken
exministern kommit att stå efter sin sista
process. Under sammanträdet den 22:dra
gjorde äfven depateraden Mllaud af ytter-
sta venstern en liknande erfarenhet. Han
anmälde en interpellation angående regetin-
gens stränga förhållningsregler mot pressen
i Lyon, men blef af inrikesministern Beulå
tillbakavisad med Sen ringaktande öfverläg:
3enhet och en energi, som han aldrig förut
visat mot sina mötståndare. Beulå förkla-
rada att denna interpellation Borde i den
allmänna ordningens intresse uppskjutas 6
månader. Venstern opponerade sig högljudt,
men ministerns förslag antogs med stor plu-
ialitet,
Prins Jerome Napoleon har den 22:dra
åter inträffat i Paris, der han bor i hotell
Bedford. De republikanska tidningarre be-
rätta att han kommer att anhålla om till-
stånd att åter inträda i armån med sin
gamla rang som divisionsgeneral. — Indep.
Beig: förklarar detta fir ett tomt rykte,
men tillägger: När sakerna utveckla sig
såsom de nu göra, kan detta snart bli sannt.
Att prinsen ännu icke begärt att bli insutt
i sina gamla rättigheter, beror blott på att
bans parti ännu icke anser tillfället lämpligt.
Franska vetenskapsakademien har med
sällsynt enhällighket utsett Sir Charles Wheat-
stone till sia ledamot efter Liebig. Wheat-
stöne har äfven nyligen från Frauska gäll-
skepet för uppmuntran ef den nationala ifi-
dustrien erhållit den stora Ampöremedaljen,
hvilken utdelas hvart psjette år för hvad
som anses för den vigtigaste tillämpningen
af vetenskap på industri. Denna medalj har
förut blott utdelats till Henri Sainte-Claire
Deville, som införde tillverkningen af alu-
minvium : de Lesseps, anläggaren af Suezka-
nalen ech Boussing allt för forskningar i
jordbruksväsendet. .
Tyskarne ha under sin vistelse i fästnin-
gen Belfort utfört några förbättringsarb ten
till ett par mill. tblra värde. Desba arbe-
ten skola -— slopas före fästningens öfver-
lemnande till fransmännen.
Bangårdeno vid 8t Lazare företedde den 20