lisning hade derföre sannolikt haft till följd hun-
gersdöd för alla hvilka nu äro församlade vid
Polhem:
Någon resa norfit kände tillsvidare icke kom-
ma i tråga, och vi befarade till och med att den
ofantligt tjocka is, som nu fyllde Mosselbay, icke
skulle skingras förr in sent i sommar. Denna
fruktan visade sig dock obefogad. Mildväder
med häftiga stormar började åter och fortfor till
den 9 Februari. Den 8 sönderbröts och sking
rades isen i Mosselbay så hastigt, att åtskilliga
af manskapet, som gått i land på några minuter
på en is nog stark att bära kanoner, måste åter-
vända med båt. Åter hoppades vi kunna löpa
ut. Men den 9 inträffade en så sträng köld, att
fjord och haf inom kort belades med tjock ny-
bildad is. En köld af — 29 till — 389 fortfor
sedan med få afbrott under hela februari. Mars
månad har varit mildare, men det ser fortfarande
ej ut, som om vi snart kunde löpa ut med farty-
gen. Vi ämna derföre den 16 anträda vår färd
öster ut med 2 partier: det ena, bestående af
Palander, mig och sex man, till det mångomtvi-
stade Giles land, mellan Spetsbergen och Novaja
Semlja, det andra (v. Krusenstierna, Parent och
10 man) till östra sidan af Nordostlandet. Straxt
efter återkomsten från dessa färder erna vi före-
taga försöket att framtränga högt norr ut.
För att få en så fullständig årsserie som möj-
ligt af de meteorologiska och magnetiska obser-
vationerna, är det nödvändigt, att en del af ex-
peditionen qvarblifver vid Mosselbay till början
af augusti. Sjelf ernar jag dock genast efter
återkomsten från polarfärden bege mig till Is-
fjorden för att ytterligare studera denna trakts,
så utomordentligt vigtiga geologi. Första dagarne
af september äro vi att återförvänta i Norge.
Allt godt och väl. Alla vid godt mod. Vårt
enda bekymmer är den stora kostnad fartygens
olyckliga instängning i Mosselbay sistlidne höst
kommer att medföra och farhågan, att de bref,
vi nu skrifva, ej framkomma nog tidigt för att
förhindra afsändandet af det underetöd, hvarom
Palander och jag med anledniag af underrättelsen
om de sex fångstfartygens instängning i Grayhook
ansågo oss skyldiga att anhålla.
Högaktningsfullt
A E. Nordenskiöld.
April 21. Den tilltänkta färden till Giles land
kunde ej blifva utaf, emedan en svår snöyra ho-
pade sådana massor lös snö i vår vig, att det
var hvad fångstmännen kalla oframkommeligt.
Först ett par veckor derefter var snön åter så
packad, att slädfärder voro möjlige, men nu var
tiden så långt framskriden, vi måste tänka på vår
färd mot norden. Denna skall börja i öfvermor-
gon med 3:ne partier, ett bufvudparti, Palander,
jag och 10 man, 2:ne returning-partier, det
ena bestående af v. Krusenstierna och 7 man,
det andra af 6 bland mitt manskap. Närmare
detaljer om dessa färder skall jag sända med det
parti, som senast lemnar oss. Vårvintern har här
varit mycket kallare än hvad vi efter erfarenhe-
ten från januari och december månader hade
skäl att förmoda. Detta visas af följande tabell:
Medeltemp. — Max. Min.
Jauuari —9 9 436 —30.4
Februari —22, 41.g —382
Mars —LH7e —04 —88,0
April för det raesta varierande emellan
—20 och —35,
(Forts.)