med undantag af konservator Sandberg, som ge-
nom ett fall från vinden erhöll en knäskada, och
derpå genom det stillasittande lif, som läknin-
gen häraf betingade, ådrog sig ett lindrigt anfall
af skörbjugg. Han är dock numera återställd.
Åk. mits brigg Gladan har en af manskapet
dött af recidiverad lunginflammation, hvilken
sjukdom dock tydligen icke varit bercende eller
förorsakats af det härvarande klimatet. Det
otillräckliga utrymmet ombord på ett fartyg och
kanske i viss mån den inskränkta ranson vi nöd-
gats underkasta oss, har äfven föranledt ett par
skörbjuggsfall bland Gladans besättning, hvilka
dock numera äro häfda. På ångbåten Önkel
Adam har något skörbjuggsfall icke inträffat. Om
man icke bor uti en trång kajuta utan i ett rym-
ligt hus och har en jemn sysselsättning, så är
det högnordiska klimatet äfven under vintern
tydligen ett af de helsosammaste på jorden.
Vid Polhem går solen (refraktionen inberäknad)
under horisonten den 20 oktober, för att icke
äter höja sig deröfver förr än den 21 februari.
En bergskedja, som i söder begränsar Mossel-bay
gör dock vinternatten för Polhems invånare un-
gefär 14 dagar längre (13 oktober till den 1
mars). Hvar 14:de dag visar sig månen för att
sedan lysa nästan oafbrutet 2:ne veckor å rad.
Häronder är den 10 dygn cirkumpolär, d. v. 8.
under 10 dygn går den, liksom solen om somma-
ren, icke under horisonten. Då månen ej lyste,
var det under december och början af januari
alldeles mörkt äfven middagstiden, men numera
är gryningen vid middagstiden så stark, att man
utan svårighet i det fria kan läsa graftryckt
stil. Den mörka tiden är således snart slut.
Den har förgått ytterst hastigt, tack vare trägen
sysselsättning med studier, meteorologiska och
magnetiska observationer, draggningar m. m.
Äfven manskapet har hela tiden bållits till trä-
get arbete, nödigt, om sådant funnits, i annat
fall onödigt eller för ändamålet påhittadt. Detta
torde i väsentlig mån hafva bidragit till den för-
träffliga anda, som hela tiden varit rådande
blaod invånarne i Polhem.
Strax före och efter solens nedgång företogos
Åtskilliga utdykter och slädfärder af lapparne
för att uppsöka renarne, en gång till bottnen at
Weijde-bay, en annan gång öfver inlandsisen till
Somme-bay och derifrån till Ostfjorden i Weijde-
bay; af mig ett stycke söderut längs med stran-
den af Weijde-bay för avt uppsöka några till
återfinnande af renarne utsända, men allför länge
niteblifna lappar; af Palander tvärs öfver den då
isbelagda Weijde-bay till Grayhook och åter för
att höra åt, huru fångstmännen befanno sig. Åt-
skillig under dessa senare färder vunnen erfaren-
het torde vid våra framtida isvandringar komma
088 till nytta. Vid Palanders besök voro fåogst-
männen raska och förklarade, att de ett par
veckor derefter ernade komma öfver till Polhem.
Sedan dess hafva de ej hörts at, hvaraf vi draga
den slutsatsen, at: de kommit loss: och återvändt
till Norge. Då Palander återvände, hade luftens
temperatar sjunkit tillj — 28, utan att hvarken
han eller manskapet (5 man) kände någon olä-
genhet deraf. Vid Grayhook träffades bland
andra skepparen Mattilas, som sade sig under
42 somrar hafva idkat fånget vid Spetsbergens
kuster utan att någosin hafva råkat ut för ett
sådant isår som år 1872.
Oaktadt hafvet utanför oss är isfritt, äro vi
dock öfvertygade derom, att man ett stycke längre
norrut möter ett oafbrutet isfält, tillräckligt fast
för vår tilltänkta isfärd, och vi hysa fortfarande
oförminskade förhoppningar rörande det resultat,
densamma bör lemna. Om tiden medger, srna
vi, innan. den egentliga polarfärden börjas, före
taga, en slädfärd öfver inlandsisen till Battmer
och Storfjorden och derifrån öfver Eelis Sound
till Gilesland,
Högaktningsfullt
Ä. E, Nordenskiöld.
Professor Nordenskiölds andra bref till
grosshandlaren O. Dickson lyder sålunda:
Polhem, Mossel-bay den 13 mars 1873.
Den 29 januari vär hamnen isfri och tempera-
turen öfver 09. Palander, Parent och jag med
13 man gingo ombori på Polhem, ångan var uppe,
allt klart: till afresa. Äfven de atdra fartygen
voxo sagolklara, afgångstinmen bestämd till 4
sftermiddagen. Under lopp:t af förmiddagen
wäxte dock. den sedan flera veckor med få af-
brott rådande hårda vinden till en svår storm,
som nödgade oss att uppskjuta afresan — det
hade nemligen varit alltför hufvudlöst att i mör-
ker och full storm bege pig ut på ett visserligen
öppet men med rörliga klippor af is uppfyldt
haf. Stormen tilltog följande förmiddag allt mer
och mer i-våldsamhet, hvarjemte en så häftig
njögång bröt in i hanen, at: alla tre fartygen
under oppet af den 30 höllo på att förlisa. Till
följd af den dåliga ankarsiättningen kom Gladan
under den svåra sBjögången och stormen från
mynningen af Mossel-bay i drift. Den fördes
mot land, hvarest den: högg i botten, fick rodret
krossadt och löskölen skadad. Onkel Adam för:
lorade ett ankare med en massa ketting. Efter
många fåfänga försök lyckades Polhem atträdda
Gladan och: bogsera . den till djupare vatten,
omedelbart i lä af ett litet skär grannskapet
af vår stuga. Men juost när d3a skulle kasta oss
bogserlinau, fick den propellern oklart och stöt:e,
då den med anledninj härat icke kunde backa
sjelf, På ett stengrand, dock ej svårare än att
den några timmar derefter, då floden stigit något,
kunde varpa sig loss — maskinen var nu cbruk-
bar. Följande degen tilltog etormen och ejö5-
fången ytterligare, och Gladan hade nu ovilkor-
igen varit förlorad, om den ej den föregående
dagen blifvit förankrad: så nära det förut om-
nämda skäret. N. V.-vinden förde dock snart
till hamnen en massa isgrus, som ögonblickligen
frös så hårdt till eller rättare packades så hårdt
tillsammans, att man kunde gå i land. Al fara
för fartygen var nu förbi; de lågo säkra i doc-
kor af nära famnstjock is. Man kunde nu taga
en öfverbliak af skadan, och den befanns vara
vida mindre, än vi hade skäl att befara. Intet
fartyg är läck. Polhems propeller befanns endast
oklar, ej skadad, och var redan några dagar
derpå åter i gång, sedan en massa tågvirke och
bitar af en under bråket den 30 krossad båt
blifvit uttagna. Onkel Adäåms ankare är oppta-
get, Gladans roder repareradt, tack vare de hjelp-
medel Polhem kunde disponoera i afseonde å
smide. Tvenne båtar, som Gladan under stor-
men förlorat, återfunnos föga skadade.
I fall de olyckshändelser, som: befarades, hade
inträffat, hade visserligen icke något menniskolit
genast behöft gå förl adt, men föga sannolikbet
Or a HN 0